"And so forth to Massedoyne,
And to the cité of Babyloyne;
And fro thennes to Cesare;
Off Nynyve they wer ware.
And the cité of Bedlem,
And to the cité of Sudan Turry
And eke also to Abedy
And to the castle Orglious" etc.
Vi hafva anmärkt, att den följande episoden, fångenskapen, endast löst sammanhänger med den föregående samt i sin helhet saknar motivering. Deremot måste erkännas, att han genom händelsernas vexling är den intressantaste delen, och utmärker sig i skildringens liflighet och frihet från longörer.
Det första äfventyret Richard har att bestå är märkeligt, såsom mera öfverensstämmande med ett burleskt folklif, än med chevaleriets finare seder. Konungen af Almayn hade en son benämnd Ardour, hvilken ansågs som den starkaste man i landet. Han besöker Richard i fängelset och frågar honom:
Arte thou Richard, that strong man
As men sayn in every lond?
Wilt thou stand a befet of my hond?
And anon I gyfe the leve
Another buffet thou me geve.
Richard antar beredvilligt denna stormodiga proposition, och emottar på sin kind ett så kraftigt slag, att eld sprang ut af hans ögon. På utsatt tid följande morgon inställer sig denne punktligt och framhåller kinden för Richard, som derpå lägger sin hand med sådan framgång, att:
In twoo he brak his cheke bon;
He fel doun ded as ony ston.
Konungen, underrättad om denna sin sons olyckliga täflingskamp, svimmar, såsom vanligt, och brister sedan ut i en veklagan, af mera känslofullhet, än gemenligen röjer sig i dessa dikttypers samtal. Äfven drottningen uttrycker icke illa en djup sorg öfver sin enda son:
"Whenne the qwene it undyrstood,
For sorwe, sertys, sche was nygh wood.
Sche gahchyd [gashed] herself in the vysage,
As a wymman that wolde be rage;
The face fomyd al on blod;
Sche rent the robe that sche in stood,
Wrong her handes that sche was born."
För Richard medförde det än hårdare fängelse.
Emedlertid får han tillfälle, att äfven på ett annat sätt kännbart hämnas sitt orättvisa fängslande. Det händer sig nemligen så, att konungens dotter, den sköna Margery, älskar Richard "with all her myght". Hvar hon egenteligen lärt känna hans oöfverträfflighet, säges icke, såframt ej prins Ardours olyckliga slut bibragt henne öfvertygelse derom. Hon inleder kärlekshandeln med att midnattstiden, jemte trenne kammartärnor, inställa sig i Richards fängelse, och när hon då