[6] Thierry, vol. II, pg. 399.
[7] Warton, vol. I, pg. 117, not j.
[8] Effoeminatos curia propellans, lucernarum usum noctibus in curia restituit, qvi fuerat tempore fratris intermissus. Man har mycket tvistat om meningen med detta återställande af facklornas bruk. I det sammanhang annalisten anför det synes dock klart, att det afsåg plägseden att efter qvälsvarden släcka facklorna till döljande af de vederstyggligaste utsväfningar. Lingard, vol. II, pg. 154. Jfr. James, Forest Days, ed. Tauchn. pg. 239.
[9] Undantag gör grefskapet Chester, hvilket egdes som domanialbesittning af Hugo de Avranches.
[10] "Knihts fiefs l. fees." Ehuru feodalförfattning icke kan sägas hafva funnits hos Anglosaxarne, funnos der dock krigarlän, i det soldater ex professo (knihts) hade dels af kronan, dels af enskildte — ty äfven dessa egde sina house-carles — mindre jordagods, gemenligen 5 stora plogland, i förläning emot skyldighet att göra krigstjenst. Dessa krigarlän blefvo grunden för jordens fördelning vid eröfringen.
[11] Thierry, vol. II, pgg. 32-35.
[12] Thierry, vol. III, pagg. 331, 2, ff., ur Johannes Bromtons krönika hos "Script. rer. Angl."
[13] Dens., pag. 280, enl. Gervasius Dorobernensis.
[14] Att detta verkligen hos dem var en bevekelsegrund, se Thierry, anf. del., pag. 9.
[15] Thierry, anf. st. pg. 331.