[33] — — — An errant knight,
He nor of castles, nor of land was lord.
Houseless, he reap'd the harrest of the sword
And now, not more on fame than profit bent,
Rode with blythe heart unto the tournement;
For cowardice he held a deadly sin,
— — — — — — — — — — — —
It seem'd that he, such pomp his train bewray'd,
Had shap'd a goodly fortune by his blade.
Ur Parthenopex de Blois, anf. af Scott, i "Essay on Chivalry" (Prose
Works, Edinburgh 1847, pg. 515).
[34] Fauriel, Histoire de la poesie Provençale. Paris 1846, vol. I, passim.
[35] "Den håller jag för ädel, sjunger Bertrand de Born, hvars hus kostar mycket, och som gifver utan måtta." Fauriel, n. a. vol. 1. Pg. 494.
[36] Fauriel, anf. arb. vol. 1. 487 & 493.
[37] Den förtjenstfulle Sharon Turners. Han ser uti "Knight-errantry" en "popular and lucrative profession" och i "Knight-adventurers" en klass, än hvilken ingen "could be more valued or even useful", då den tvingade "the great to respect the voice of law and feel the punishment of offended justice." - A. a. pgg. 410, 411. — Märkeligt nog ser Scott (a. a. pg. 547) uti Bachelorskapet nära nog detsamma. — Fauriels åsigt, att chevaleriet afsigtligen frammanats af presterskapet, är en besynnerlig konstruktion. — A. a. Pg. 479.
[38] Vi känna hur vågadt detta uttryck är, men finna intet lämpligare.
[39] Hallam, a. a. vol. II, pg. 687. I södra Gallien synes i detta afseende större frisinthet hafva herrskat. Jfr. Fauriel, a. a. vol. I. pg. 515.
[40] Villemain, Tableau de la Littérature de moyen Age; Paris 1846, vol. I. pg. 250.
[41] Detta efter Bromton. En annan annalist förlägger händelsen till Richards död; hvilket dock af tid och omständigheter göres föga sannolikt: Se Michaud, pg. 427.