[86] Detta är Scotts åsigt, som antages af Fauriel, a. a. vol. II. 28. 426, och understödes af Ellis, a. a. pgg. 36, 37. — Enligt denne skulle Thomas of Erceldoune hemtat Tristram-sagan direkte från brittiska lokal-traditioner, genom riket Strathclyde fortplantade på "The Scottish border", och der bearbetade af de skottska minstrelerne, hvarefter hon sedan öfvergått till truvererne. Denna åsigt vederlägger Price, (Warton, vol. I. pgg. 45-112), åtminstone hvad förf. i homas vidkommer. Deremot torde tiden för dess uppkomst icke kunna betviflas.
[87] Warton, vol. I. pg. 69.
[88] Dersammast. pgg. 36-42. Jfr. Ellis, anf. st.
[89] Hay, hay, the wythe swan, By Godis soule J am thy man. Warton, vol. II. pg. 32 n.a.
[90] "There is perhaps no one instance in which our early translators have ventured to alter any material circumstances in the story, which they undertook to give in English." Ellis, Specimens, Pg. 283.
[91] The Frensche men be covaytous;
Fyghte they cunne with wurdes lowde,
And telle, no man is her [their] pere;
But, when they come to the myster [métier],
And see men begynne strokes dele,
Anon they ginne to turne her hele.
Richard Coer-de-Lion, v. v. 3823, 30-34.
[92] Jfr. Ellis, Introd. to Richard Coeur-de-Lion.
[93] Att Richard verkligen var så sysselsatt, då hert. Leopolds män öfverraskade honom, söker Ellis bevisa ur ett gammalt latinskt poem, hvilket 1196 öfverlemnats åt Henrik VI och är författadt af Petrus de Ebulo.
[94] I den förre af dessa igenkänner man måhända den unge furst Josselin af Edessa, hvars sorgliga öde under ruinerna af hans stad icke kunnat uti sången försona hans tidigare hoglöshet. Den sednare är utan tvifvel markisen af Montserrat, hvilken, liksom till hämd för de beskylningar Richard för hans skald fick uppbära, i anglonorm. dikten bär anklagelse för förräderi.