I går, när mamma, som hört att vår husvärd var i behof af penningar, gick in för att betala hyran, återkom hon med den underrättelsen, att det var 10 rub. i silfver, ej papper, således 35 i pappersmynt. Det var att på ett ädelt och skonsamt sätt vara vår välgörare!
Häraf ser Du huru Gud på ett utomordentligt sätt dragit försorg för oss, äfven om det möjligtvis varit ett förseende; när han kommer åter, är du hemma och kanske Sophi ännu qvar, vi hjelpas då alla åt med det öfriga arbetet, och ersätta detta förskott, emellertid lyckliga att hafva undvikit obehagligheten att sätta oss i skuld.
Den resande var en notarie. vid namn Joelson; de af mig förfärdigade plaggen voro presenter för hans brud, hvars bekantskap vi kanske få göra vid hans återkomst. Hvad hon måste vara lycklig, som är föremål för en sådan mans kärlek!
Att dömma efter flere uttryck i Dina bref, hyser jag farhåga i anseende till en viss person. Ack, Ida! låt ditt unga hjerta ej intagas af en känsla, som kanske icke besvaras. Låt honom ej vara föremålet för Dina tankar, förskingra dem genom arbete: lust för arbete och dugliga böcker är det qvinliga hjertats skyddsengel mot många faror.
Den gamla fruns bekantskap inger mig ingen sådan fruktan; men namnet Sylvan har hos oss väckt smärtsamma hågkomsten.
Påminner Du dig icke en Ulrik Sylvan, som var en medlem i vårt hus, under den julhelg Du var hemma från pensionen, året förut innan pappa dog, och hvars tidiga, olyckliga död gick oss alla så mycket till hjertat. Kanhända är den goda frun en nära anförvandt till honom. Gör dock inga förfrågningar, hvarföre med vilja upprifva gamla sår, hvarpå tiden lagt sitt välgörande förband.
I fall Wermells icke, som de likväl borde, betala skjutsen för Din hemresa, likasom de alldeles icke lådsa om ditresan, så medföljer här en liten summa för detta behof.
Din Anna.
Allting reder sig och klarnar, det må nu vara huru intrassladt och mulet, blott man ger sig tålamod att reda, och vänta på bättre tider; så äfven med väderleken, detta aldrig förgående, aldrig uttorkade ämne för konversationen, och tidningsspalterna.
Under helgens första dagar hade fallit ymnig snö på den skarpt tillfrusna marken, slädföret lofvade således bli varaktigt, och hvar och en, som har en resa i tankarne, vet huru äfven de sjelfva klarna af denna omständighet.