LEMPO, En flygande ond ande; trollskott och sjelfver Hin Onde: Noita nuolia wanuupi, Lempo lehti keihäitä — Smidde onda flygande pilar, drakar och trollskott. De Svenskars Midgars orm, Loke. Se Piru.
Med Lempo förstås ock Tapio i Björn-Runan; Tuoppa Lempo Lepeelle, Tänne saalis saapuille, Du Skogs-Rå, hämta, skaffa Rofvet på flacka strid-fältet.
LIEKKIÖ, En gast, som skrek i skogar, efter utkastade barn, och skrämde med sit skrän de resande; hade välde öfver gräs, rötter och trän. — De Graeker kallade Apollo lukeios men tyckes ej hafva någon gemenskap med denna Finska Skogs-gast, om icke för medicinsk insigt och botanisk kunskaps skull.
LIEMO, Et stilla stående vatn. Et träsk, där elden fans; samme som Aluen järwi, där not drogs, för at finna elden.
Wietiin wesille nuotta,
Liemon wienoon weteen,
We-ettiin, wennättiin,
Liemon wienossa we-essä —
Saatiin sären kalooja — — ec.
LIETO-LEMMINGÄINEN, En stark Roddare, af Wäinämöises Sjö-gastar, den han satte at ro sin nya båt:
Sitte wanha Wäinämöinen
Pani Lieto Lemminkäisen (soutamaan);
Äsken keikku wenehen keula,
Purajasi puoren nokka — —
Souti päivän suo-vesiä,
Toisen päivän maa-vesiä,
Kolmannen Emä-wesiä,
Laski laivansa kiwelle
Kiwellekko wai hawolle,
Waikko hauwwin hartioille — —
LlNNA-KANGAS, et gammalt Fäfte i Pavola i Sijkajoki Socken. Item, mellan korsu gästgifvare-gård i Pavola och Pattijoki af Salo Socken i Öfterbottn; där äro 8 portar af et gammalt Slott. Flere sådane, af lika namn, finnas här i landet.
LINNAT, Slott, fästen, skansar och borg: månge sådane aro i Österbotn och Finland på högder och branta berg anlagda gammeldags-fästen och borgar i Rundlar, til försvar mot fiendtligt anfall, hvarföre de kallades i fordna sagor, ormar, drakar, m.m. i anseende til utseendet. Innom de samma försvarade de sig, och nedkastade stenar på fienden. Sådane fästen, anlagde af Konung Erik Emundsson eller Väderhatt, hvilken intog sjelf, såsom Holmgårdska Hofvets skydds herre, med sin sjömagt, Finland, Estland och flere Östra orter, som nu velat draga sig undan Sveriges Herravälde, syntes sedan i långliga tider därstädes. Sådant har skedt vid är 930.
TORGNY Torgnyson, Uplands Lagman, hvars skägg betäkte hela bringan och låg ned på hans knän, i sin tid den visaste och en vördig man, talade på Riksmötet i Upsala vid är 1023 och sade: at hans Farfader Torgny hade bivistat Konung Erik Emundssons segrar i Finland, Estland, Österbotn — — &c, och han förebrådde Olof Sköt-Konung, at han vårdslösade sina Östra Skattländer, Se Trägårds utdrag af Ol. v. Dalins Sv. R. Hist. p. 204, 182.