Är ej heller oförfaren til sjöss, ty det heter: Neity Maria Emoinen, itek airollen asehin, Tungeixen Tuho kätehen — grep sjelf til årarne.
Beskrifves såsom en god Baderska, Barberska, Apothekerska, olje- och flått- kokerska, til allehanda sår smörjor, med Silkes Robe och långt släp, samt med en gullslef i handen.
Vid skador eller sår af järn heter det:
Jos rauta pahan teköö,
Teräs hieno hilpasoo;
Neity Maria Emonen
Pistä sormesi sulonen,
Reikään revennesehen,
Hienot helmasi kokoat.
Se Helka. Neity Maria och Jesus anropas i parallel, til ex. mot Rutto.
Isäni ikunen Jesus,
Esivanhemman Jumala — —
Tuoltama anon apua,
Isältäni Jesuxelta,
Emoltani Marialta,
Näihin töihin työlähiin:
Neity M. Emonen
Tule tänne tarwitaan — —
Woiteles metisin siiwin - —
Se Mader-akka.
MARIATAR, berätta de vidskeppelige hafva varit J. Marias dotter. Hon kallas:
Mariatar kaunis Waimo,
Tu-us pikku kattilansi,
Jolla Werta keitetään,
Jolla ma hurmeen tymeen,
Weren wuotamattomaksi — —
Punasta putoamatak — — —
MÄNNINGÄISET el. Menningäiset, Kyrkspöken, Vålnader, bodde i grifter, bergsskrefvor och öknar; skrämde folk. Se Kejjuset och Köpeli. Men Biskop Agricola föreger dem vara Gudar, som befordrade ägtenskap; hvarföre Probsten Doct. Idman, i sin afhandl. om Finska och Graekiska Språkens gemenskap, deriverar ordet af grækiska hymen, Hymenæus, Nuptiarum Deus — Suidas.