Näkken och alla de små guda-magter, som bo i de våta Riken, voro alla framkomne, at höra Wäinämöises sång och harposlag, hvars like de aldrig förnummit. Se Wäinämöinen.

NEITONEN NOROSTA, En vattu-nymph; bodde i våta dälder; kylde och svalkade. Af dess bröst-mjölk upväxte björkar. Hon anmodades af häst-gällare, at förtaga eldens eller det heta järnets kraft.

Nouse Neitonen Norosta
Wuotehilta hyisen pojjan,
Jäisen lapsen lappeasta;
Weä wijttasi wilusta,
Hamehensi hallan alta,
Heitä pahoilllen potowan
Kaatoowallen kattehixi;
Jottei poikasi potoisi
Kaatowaisi kannettunsi,
Jonk on huntu huutehessa,
Iho liiwi iljannessa,
Pajjan kaulus kaikkalassa.

NEMAGWELLE. En af Lappska jordiska Guda magter, hvars hjelp ganska få meddelas. De få endast dess bistånd, som första gången omdöpas; ty Lapparne döpas med troll-döpelse mer än en gång; hvilket sker således, at när menniskjan blifver sjuk, gifver man henne et annat namn, och öser vatn på henne med dessa ord: Jag döper dig i detta namn N. N. och du skall lefva i detta namn N. N. De som få således troll-namnet, få äga, tillika med namnet, Nemoigwelle. Som denne Lapp ser ofta Nemoigwelle gå för sig öfver bäckar och moras; så har han honom ock när han skall gå tilkyrkan. Han dricker ock Sarakkas blod i samma bäck, hvar nemoigvelle står. Sidenius.

NEURERNE, äro stammen til Finnar, Lappar och Esthlänningar, som i
Språk mycket liknat Hebreerne.

Se Trägårds Utdr. af Dalins Sv. R. hist. I. Del. Cap, 13, §. 3. pag. 13.

NOIDER, Lapparnes troll och vise män, som falla i dvala, under en viss sång; och hämta ifrån långt aflägsna orter något i barmen, samt berätta hvad de sedt och hördt, under sin vandel utur kroppen. Finnarne kalla denna ecstasis, langeta loween — Om Finnarnes Noidat och Myrrys miehet har man ej hördt sådant; utan endast, at de hoppa i raseri och gnissla med tänderna, som kallas, olla haltioisaan. Se Myrrys miehet och Indomiehet.

NUJJA-SOTA eller Kluppu-sota, Klubbe-kriget i Finland 1597. På flere ställen i Finland, Tavastland och Österbotn hölts sådane klubbe- batailler. I Padasjoki by i Tavastland på åkern vid Nystelä by har i Konung Carl IX tid år 1597 klubbe-kriget ock gått för sig, såsom ock på flere orter i Finland; hvarföre Säxmäki, Ilmoila, Gamle-Carleby jämväl äro af klubbe-kriget märkvärdige. Nästa holmen vid Nystelä åker, på hvilken de slagne blefvo begrafne, heter än Nujja saari, i.e. insula clavorum. Menniskjo hufvud skallar synas där än i dag.

Hertig Carls afsägelse gjorde öfver hela landet mycket buller. Särdeles utblossade lågan i Öserbotn och Finland. Bönderne hade därifrån kommit til Hertigen och klagat öfver det betryck de ledo af Clas Flemmings Rytteri: sedan, då de nu blifvit upmuntrade, och hörde, at Hertigen af missnöje tagit afsked, blefvo de aldeles obändige: en af dem Bengt Poutu, samlade en stor svärm af sine likar, angrep dessa Flemmings Ryttare, ehvar han dem råkade, och öfvade på dem all barbarisk grymhet; hvaribland äfven Lagläsaren Erich Olofsson i Woitby mördades, för det han höll Rustning. Allmogens hop öktes derpå ansenligen, och valde sig en ny anförare. Jacob Ilkainen eller Ilkka från Ilmola Socken i Österbotn, af hvilken detta buller kallades Ilkkainens krig eller, af dess vapen, Klubbe-kriget.

Afsigten var nu icke mindre, än at anfalla Tavastland och Carelen, jaga därifrån hela Konungens (Sigismunds) rytteri, upbränna eller sköfla Clas Flemmings, Axel Kurks, And. Bojes och Anders Larssons gårdar, samt aldeles förstöra Åbo Slott.