Emedan nu i Tuonela fans korn, gäddor och flere ätlige varor, kan man föreställa sig lätt, et Turkiskt paradis, där nectar drickes utur gyldene skålar, och de gamla Göthers Glyssiswallar, eller de sällas hemvisten efter döden, hvarest dygdens vänner fägnades. De gamlas föreställningar, i verldenes barndom, voro mycket sinlige; dock slutes billigt häraf, at de trodde själens odödlighet och et annat bättre lif efter detta.
TUONEN NEITO, En af Parcerne, dödsens brudfrämma. Bor på Kipumäki eller Kipuwuori. Har en Pandoræ ask i handen, full med plågor, med et måladt låck.
Kippu Tytti Tuonen neito,
Kipuja kokoiloopi,
Kipu wuoren kukkuralla,
Kirjo kansi kainalossa,
Kirjo wakkanen käessä,
Itkiä tihotteloopi — —
TUONENOHRA el. OTRA, brädd af korn i Wallhall; förekommer i Runor, äfven som Tuonenhauki, en Gädda, för älskare af hvardera i andra lifvet; likasom Odens galt i Svenska sagor; ty fläsket var en lif-rätt för Götherne här i lifvet.
Wäinämöinen lade Tuonen otra til sträng pinnar i sin harpa. Pani naulat kandeleseen, orahasta Tuonen Otran, Tuonen hauwin hampahista — — —.
TUULETAR, Väder-gudens Æoli väna Fru, vaggade och omrunkade de upväxande Furu- trän, som Skogs-möjan Kati planterade — Se Kati, Lemmätär, Kangatar.
TYRJÄN KOSKI, En strid forss i Norrige, eller Mälströmmen — Tuosta tywy Tyrjän koski. Run. It. Tyysty ennen Tyrjän koski, wesi Jordanan wäsähti el. joki Jortanan kunehuk — i.e. kuiwu, lugna — stadna i loppet.
TYRJÄN-WUORI, Se Turri.
TYYTIKKI (Orawan Emuus — pieni waimo) Tapion neiti.
Metsän piika pikkuruinen,
Aukase rahanen aitta.
Mun metälle mäntyäni,
Luinen lukkosi murennat.
Mieluussa mehtolassa
Et Emäntä lienekkaän.
Jos et anna ajallani.
Ijälläni ilmuutak — — —