Ickornarnes Patronessa.
UHRI PAIKAT. Offerställen; sådane hade Finnarne så väl som Lapparne, så i hedendomen, som än nästan til våra tider, flere, såsom helgade lunder, stora trän, furun och tallar, stenar, hällar, berg, källor, kyrkor och kyrko-gårdar, dit mjölk, pengar, ja, ända til knappnålar offrades, at återfå sin syn, hälsa — och den som tog af källan eller Offerstället, sådane dit lagde persedlar, troddes krossas, få ögonsjuka, blifva blind. I Hattula Socken i Tavastland är en sådan sten, där regn-vatten stannar i en ihålighet, där flera surögde tvätta sig och offra dit nålar; det finnes ock källor och träsk, som man besöker för at löga sig. v. Eräpyhä & Pyhä maa, Janakkala källa &c.
Probsten Er. Frosterus i Anmarkn. öfver Ulo Socken i Mscr. berättar om Offerställen följande: "Beträffande gl. offerställen, så kunna icke monge af them mera namngifvas, förutan hvad som skedt på Kehkoses hemman 1/4 mihl ned ifrån Mohos kyrka på norra sidan af Elfven, hvars första åboer kommit ifrån Kandalaxi Sochen i Ryssland, på hvilket hemman en korsboda mitt på gården varit, i hvilken boda blifvit offrat genom särskilte fönster för gåss- och flickebarn, sölfver, tenn, penningar &c. tå the skulle föras ther förbi til kyrkan at döpas, efter alle barn i annor händelse hafva fått något lyte, så at the antingen blifvit döfve, blinde eller dumbe" o.s.v.
En Soldat stjelpte bodan i elfven. Gården som förr varit förmögen blef utfattig.
Trattila et lax-patu ställe uti Pyhä fors och Muhos Capell-gäld; har äfven varit offer-ställe, där en vid namn Philippus offrat kokad lax i en tratt, at ärnå godt lax-fånge, då hans granne åt up det och sade, Ruto rualle, Jumala rohkiast andamaan, h.e. fort til mats och fort at ernå lycka af Gudi.
Ulo Salå kyrka är et offer-ställe, i synnerhet på 2:dra dag Jul.
Landshöfdingen Friherre Conrad Gyllenstjerna har, efter gjordt löfte, vid et särdeles tilfälle skänkt til detta Capellen Silfver-kalk, med drifvit arbete, samt en rar liten Communion-kanna, med et långt glas-rör samt foten och locket af Sölfver förgylde, med dess namn och vapn.
Er. Frosteri Mscr. t. c. p. 5. 11 & 10.
UKKO. Den äldsta Finnarnes Gudamagt, näst Jumala. Dyrkades vid vår-utsädets görande (Agricola) i parallel med Wäinämöinen och Ilmarinen. Äldre än Fornioter Finnarnes Stamfader, och efter döden tilbeden som Gud — Se Åbo Tidning. N:o 20, för år 1772.
Honom tilägnas flere egenskaper och värs. Han anropades til alla företaganden, och fruktades för dess ålder och magt.