— Ja, jag skall be henne komma in, sade kokerskan och gick.
Gehnfeldt gick till telefonen och ringde Regeringsgatan:
— I kväll är jag upplagd för vad som helst, sade han.
KAP. XXII.
En promenad.
Stråvall hade på senaste tiden känt liksom kylande ilningar kring mellangärdet, men han hade inte kunnat finna någon beläggning på tungan, som kunde sätta obehaget i sammanhang med magen. Detta gjorde honom ängslig. Fröken Wagner hade sagt honom, att den där känslan kring mellangärdet var tecken på nervositet.
— Det är något som direktörn går och grubblar på, det har jag nog lagt märke till. Sådant tar. Det vore bäst att resa bort en tid, till Åre eller Jerkin, föreslog hon en dag.
En hel rad andra goda råd hade hon givit. Stråvall behövde massage, bad, punsch, silkespyjamas ... och så borde han tänka på att gifta sig.
— Fast det finns naturligtvis massage och massage, bad och bad, och ...
Hon hade tänkt fortsätta men avbröt sig. Det hade under denna tid uppstått en hel del underliga hygieniska institut, till vilka hon icke fann anledning adressera Stråvall, även om behandlingen där kunde vara så ytterst tillmötesgående.
I stället tillade hon: