Detta vore ett stort socialt system, och dess genomförande åtminstone i princip skulle göra en man stor. Det skulle göra honom rik.
Stråvall ville bli stor och rik.
Och medan han dag efter dag, vecka efter vecka bragte sitt system till mognad under bokstudier och sifferräkningar, fann han, att han måste söka en medhjälpare. Hur denne man skulle vara beskaffad hade han i huvudsak klart för sig, men helt säkert skulle han icke stå att finna i de kretsar, till vilka han förts genom sin bekantskap med familjen Wiepe.
Det skulle snart visa sig, att Adrian Stråvall just i rätta ögonblicket kastat sig in på bostadsmarknaden. Hans första affär skulle få resultat som han själv icke anat.
Tre månader efter den dag Stråvall underskrivit papperen med ägaren, och de planerade reparationerna genomförts, hade Stråvall också en köpare till huset.
Det var nu till det yttre ett helt annat hus än det Stråvall övertagit av den gamle hantverkaren. Fasaden hade strukits med en stark brun färg, sedan rappningen fullständigats, taket var nymålat, alla fönster putsade, gården cementerad liksom portgången, och den skamfilade träporten hade ersatts med gallergrindar. Inne i portgången hade väggarna kasetterats med tunna bräder, och mellan rutorna hade gjorts panelmålningar i marmormönster. Bräderna hade målats i ekfärg. Trapporna voro omlagda, och där fanns elektriska lampor i små nischer. Fönsterna i trapporna hade vidgats och försetts med katedralglas, som lät ljuset falla in på ett sätt som ytterligare förhöjde väggarnas färgverkan. I lägenheterna hade nya tak spänts och en del målningsarbete och tapetsering hade utförts, där hyresgästerna på den korta tiden hunnit avhysas. Eftersom huset ursprungligen var gediget, hade det också kunnat bära upp sin försköning och gjorde nu ett gott intryck av att erbjuda små trevliga och vårdade hem.
När Adrian Stråvall sammanförts med den anmälde köparen, lade han särskilt märke till dennes visitkort.
Där stod:
K. G:son Gehnfeldt
Godsägare.
Stråvall önskade i detta ögonblick, att han haft Harriet Wiepes biljett till hands. Han skulle då velat taga fram detta dokument över sina relationer och på baksidan, där vapnet stod i upphöjt tryck, göra någon liten minnesanteckning ... Stråvall njöt av sin affärsuppgörelse. Det var ingen diskussion om priset på huset. Godsägare Gehnfeldt skulle betala de 160,000. Efter uppgörelsen skulle de gemensamt äta middag ...