Och därefter underskrevs köpekontraktet. Stråvall skulle ha rätt till viss årlig leverans av marmor i den form och bearbetning han själv önskade under viss bestämd tid och till visst för denna tid fastställdt reducerat pris.
Adrian Stråvall hade gjort en god affär, det var han förvissad om. Hade disponenten bara anat hur väl hans förslag om marmorn passade i de Stråvallska planerna.
Det fanns ett visst hus i Stockholm, från tak till källare undersökt av Stråvall. I detta hus fanns det hiss och allt annat modernt, men trapporna voro av simpel sten.
I detta hus skulle det bliva marmortrappor.
KAP. XIII.
Tillfällets män ...
Där åtelen är ...
När ett papper går upp på börsen, rusa köparna till. Samfärdselns alla tekniska apparater föra budskapet över landet. Där sitter en skara iakttagare i alla städer färdiga att fånga tillfället. Efter dem komma andra från alla de mörkaste vrår. Somliga lyckas. Andra komma för sent.
Men i en invigd krets sitta några få och le. De hade köpt, innan papperet steg, innan budskapet spreds, innan rusningen började, och de sälja i tid. Det kan vara två dagar eller tre. De få invigda vinna vad de andra förlora.
Det är spekulationens lag, reglerad av lag och förordningar. De som offras äro själva spekulanter, och varan är till för dem.
När människohem äro varan och stiga i pris, då är det människoliv som offras. Varan är till för den som kan betala. Det kan vara i år, men det kan sätta märken genom tider. Hemmen stå utan lag. De som icke kunna betala stå utan hem.