141. Med kåna torde man bäst kunna återgifva begreppet af det finska ordet på detta ställe.
152. Egentl. vid den långskäggiges bröst. — Föröfrigt kunde hela uppträdet vid byket (127-155) kanske bättre lämpa sig efter bestyret med tjenstefolkets välfägnad (v. 156-172).
175. Nya stugan var väl i någon mindre byggning, som Kerstin hellre skulle hafva låtit uppbrinna.
317. Svarta mjölet, ordagr. onda mjölet, d.ä. krut.
330. Förklaras nog af vv. 135-138, 163-172, 198-202.
361. Ordagr. Jesus vandrade såsom en gubbe.
392. Gömde piporna i påsen, ett finkst talesätt, hvarmed man vill uttrycka, att han gjorde sig färdig, packade in. Troligen har det ursprungligen sagts om dem, som gingo omkring med säckpipor.
Händelsen har passerat på Laucko gård i Wesilax socken, hvilken tid, känner ej undertecknad. Suomela ligger omkring 7 verst ifrån Laucko. Den finska runon, hvarifrån denna öfversättning blifvit gjord, förekommer tryckt uti Kanteletar 3 Osa, pag. 51-64, och sjunges dessutom ännu af äldre qvinspersoner i Wesilax.
Några ord om finskans, estniskans och lappskans inbördes förhållande.
Föredrag den 14 februari 1854.