Modus. Oförflulen tid. Forfluten tid.
Praesentativus[2] — antaa (gifver) — on antanut. Praeteritivus — antoi [gaf) — oli antanut. Indefinitus[3] — antanee (tör gifva) — lienee antanut. Conditionalis[4] — antaisi (skulle gifva) — olisi antanut. Rogativus[5] — antakoon (måtte gifva) — olkoon antanut. Imperativus — antakaan (gifve) — olkaan antanut. Substantivus — antaa (gifva) — olla antanut. Adjectivus — antava (gifvande) — antanut.
Dessa finskans modi förekomma äfven i de närmast beslägtade språken, utom rogativus, som finnes hvarken i tschudiskan, estniskan eller lappskan, och indefinitus, hvilken ej upptages i estniska grammatiken, emedan den för det mesta försvunnit ur språket (jfr Rosenplänters Beiträge zur genauem Kenntniss der ehstn. Sprache, 2 Heft, s. 76). Likvisst förekommer den äfven i estniskan t.ex. uti stycket "Andresse laul" i nyssnämnda arbetets 7 häft s. 47, der orden äro: wassikad jäid jotematta, mis neil jua antanesse? (kalfvarne blefvo utan dricka, hvad månne kan gifvas åt dem att dricka?), hvarest i noten förklaras, att antanesse står i stället för antud on (har gifvifs), hvilket ej så är, utan är antanesse i modus indefinitus af verbet andama (gifva), och fullkomligt motsvarande finskans annettanee (tör gifvas).
Utom de för finskan och tschudiskan gemensamma modi, hafva de tschudiska verberna ännu en särskild modus, för att uttrycka möjligheten af en handling, hvilken i brist på annan benämning här må kallas modus eventivus. Den förekommer visst icke alltför ofta, höras dock emellanåt, t.ex. sada rublat minä n'etsiit hebos maksneisin (jag kunde möjligtvis betala 100 rubel för den hästen). Dess ändelse (-neisin) antyder, att den uppstått genom sammansättning af indefiniti och conditionalis modus-tillägg.
Oafgjordt må lemnas, om äfven sådana ordformer, som mönuisin (jag skulle hafva sålt), t'ehnuisin (j. sk. h., betalt), katsnuisin (j. sk. h. sett) o.s.v. kunde anses utgöra en annan för tschudiskan egen modus, och om dylika skulle förekomma äfven med passiv bemärkelse ( mötuisin, tehtuisin, katstuisin ), bildade de sednare af perf. adj. passivi, liksom de förra uppstått af perf. adj. activi med tillfogande af conditionalis modus-tillägg.
Tillfölje af det föregående blifva således i tschudiskan följande 8 modi: præsentativus, præteritivus, indefinitus, conditionalis, eventivus, imperativus, substantivus, adjectivus. Då i hvar och en af dem, med undantag af den sistnämnda, den förflutna tiden uttryckes perifrastiskt med tillhjelp af olda, så kan för korthetens skull den i följande böjningsexempel helt och hållet utelemnas.
A. Jakande aktiv böjningsform.
I. Præsentativus.
Sing. 1. andan (jag gifver) tegen (j. gör) salptan (j. tillsluter) 2. andat teget salptat 3. andab tegob salptab Plur. 1. andamai tegemai salptamai 2. andatei tegetei salptatei 3. |andaba tegeba salptaba |andtas {t'ehtas salpatas
II. Præteritivus.