astun, -stta, stiga, hernun, -nuda, nysa, hooldun, -duda, bedröfvas, istun, -stta, sitta, kirgun, -rkta, skrika, kooldun, -duda, börtdö, korsun, -rsta, snarka, kosun, -suda, duga, kutsun, -sta, kalla, kävyn, -vyda, gå, mylyn. -lyda, inrymma, nukkun, -kta, slumra, nälgtun, -tuda, bli hungrig, polsun, -sta, krypa, rahnun, -nda, fläta, rippun, -pta, hänga, sambun, -buda, slockna, surtun, -tuda, tröttna, tippun, -pta, drypa, t'siibun, -pta, gunga, tust'un, -t'uda, få ledsamt, vanhtun, -tuda, föråldras, vatstun, -tuda, bli hafvande, vingun, -gta, gnälla.
* * * * *
Ehuru äfven de öfriga partes orationis i tschudiskan kunde erbjuda tillfälle till många anmärkningar, så måste vi dock, emot vår föresatts i början, här afbryta denna afhandling, tilläggande endast, att nominernas brukliga kasus äro följande 10 i begge numeri.
Singularis.
Nom. lugu, neisne, lähte, Gen. lugun, neitsen, lähtken, Infin. lugut, neitist, lähtet, Iness. lugus, neitses, lähtkes, Illat. luguhu, neitshe, lähtkehe, Adess. lugul, neitsel, lähtkel, Allat. lugule, neitsele, lähtkele, Abess. luguta, neitseta, lähtketa, Transl. luguks, neitseks, lähtkeks, Essiv. lugun, neitsen, lähtken,
Pluralis.
Nom. lugud, neitsed, lähtked, Gen. luguiden, neitsiden, lähtkiden, Infin. luguit, neitsit, lähtkit, Iness. luguis, neitsis, lähtkis, Illat. luguihe, neitsihe, lähtkihe, Adess. luguil, neitsil. lähtkil, Allat. luguile, neitsile, lähtkile, Abess. luguita, nejtsita, lähtkita, Transl. luguiks, neitsiks, lähtkiks, Essiv. luguin, neitsin, lähtkin.
Andra kasus, än de nyss uppräknade, hafva ej blifvit antecknade, men af dessa innefattar inessiv. finskans både iness. och elativus; adess. både adess. och ablativus; essivus både essiv. och instructivus, hvarföre det endast är finskans prolativ. och comitativus, som ej hafva sin motsvarighet i tschudiskan. Om prolat. må dock nämnas, att den ännu förekommer i några partiklar. För comitativus nyttjas genit. med prepositionen ked efter sig, hvilket ord troligen är beslägtadt med estniskans -ga, lappskans - guim, olonetska dialektens kelä, finskans kera.
Föröfrigt må anmärkas; att för elativus och ablativus, om de ock ofta uttryckas med ett ord ( lugus, neitses, lähtkes; lugul, neitsel, lähtkel ), för tydlighetens skull likaså ofta vidhänges partikeln pai (finskans päin ) efter ordet, t.ex. puus-pai, mages pai, lidnas- pai, unes-pai (= finskans puusta, mäestä, linnasta, unesta ), likaså: randal-pai, mägel-pai o.s.v. ( = finskans runnalla, mäeltä ).
Partikeln no vidfogas genitiv, till betecknande af samma förhållande, som i svenskan uttryckes med hos t.ex. Jumalan-no, tatan-no, minun-no, uksen-no, lambkiden-no (hos Gud, fadren, mig, dörra, fåren). Om det eljest skulle gagna till någonting, att föröka antalet af kasus, så kunde af denna vidfogning fås en särskild kasus för tschudiskan, och det fullkomligen med samma rätt, som estniskan af sitt -ga och lappskan af -guim efter genitiv, gjort en egen kasus. Men då det ingen nytta är af öfverflödiga kasus, så kan detta no (= finskans luo, luona) bäst anses såsom en annan post-position, ehuru man tillochmed säger veljenno-pai (— finskans veljen-luota-päin), ifrån att vara hos hrodren.