— Ja, det är min fulla öfvertygelse.
— Och jag skall naturligtvis fortfara att vara en probersten för alla krämpor, eller hur?
— Grefven är ju klen, men ...
— Se så, inga omsvep! Tror ni jag blir frisk? Nu först ögonen?
— Ja, det ser ju vanskligt ut.
— Och nerverna, de äro som darrande, spröda strängar, hvad?
— Grefven måste stärka dem.
— Och blodet?
— Det är sjukt, men ...
Eric slog den lille fryntlige, sanningsenlige doktorn på axeln med sin smala, kraftlösa hand.