— Vill mamsell vara snäll och låta min kusk få något — hvad han vill ha — då sitter jag tryggare, sade hon plötsligt.
Amelie styrde raskt om detta, och när hon kom in igen, fortsatte Gunvor det påbörjade ämnet genom att fråga:
— Har ni mist någon kär anhörig, eftersom ni säger, att ni är så ensam nu?
— Nej, jag har inga anhöriga, men — jag hade en vän.
— En — en flickvän.
— Nej.
— Är han död?
— Ja, för mig, fru grefvinna.
— Å, han kommer nog igen — hoppas ni inte det ibland?
— Jo.