»Vänta bara, när vårsolen blir starkare, då kanske du kommer upp igen», sade hon med en hoppfullhet, som dock saknade resonansbotten inom henne.
Vårsolen blef starkare, men Sven Rise svagare.
»Hvarför får aldrig jag hjälpa dig att sköta honom? Han är ju min lärare, och jag tycker så mycket om honom», sade Irene en dag till Elisa.
»Du är så ung och kan lätt ta skada af att vara mycket därinne», svarade denna.
»Skada?» upprepade Irene.
»Tuberkler smitta.»
»Men du då?»
»Vid min ålder är det mindre farligt, dessutom är jag så frisk.»
»Det är jag med.»
»Men du växer så fort, har blifvit tunn och blek på sista tiden», sade Elisa smeksamt och strök sin kind mot Irenes. »Jag är så rädd om min lilla syster.»