Men hon blef dervid mer förskräckt öfver Ragnars tystnad, än hon skulle blifvit, om han brusat ut, ty Ragnar hade, då han blef vred, ett sätt att tiga, som var tusen gånger vältaligare än allt raseri.
"Jaså, han kom in genom fönstret för att fresta dig till affall, sedan han väl fått gamle-far dit han ville ha honom … nånå, sämre bofstreck har varit gjordt!"
Detta var allt hvad han yttrade om saken. Och när både den nästföljande och derpå följande dagen förgingo utan att patronens namn ens nämdes, så tänkte Magda att Ragnar nu blifvit mäkta klok, och det kanske till och med harmade henne en liten smula att patronen ej fick någon näsbränna.
18.
En timmas regering.
Patron Fabian, som under hela långa hösten varit sin "töta" Ultenies ödmjuke slaf, och derföre blifvit allt mera trampad i stoftet, fick efter underrättelsen om styrman Lönners hemkomst en beständig feber. Han hade ej någon ro mer i sjelfva sof-stolen, ty sofvande eller vakande såg han jemt samma syn: styrman Lönners hufvud instickande genom dörren.
Han blef nu i en hast lika begifven på resor som han förut varit begifven på stillhet, och kände sig trygg, endast då han var aflägsnad hemifrån, ty det visste han att styrman Lönner hade för mycken heder att lägga sig i försåt för honom.
En morgon, då han, såsom vanligt under sista veckan, kom till sin hustru med underrättelsen att han hade ett angeläget ärende borta, sade hon, i det hon förundrad betraktade honom:
"Men hvad är detta för ett flackande fram och åter, menniska — har du blifvit kollrig … skall jag sitta ensam hemma på det här sättet!"
"Ack, min vän, du vet väl om man behöfver drifva på sina angelägenheter!"