"Förklaringen kommer nog rättnu!"
"Rättnu — då var det icke mig han sökte?"
"Icke så alldeles."
"Min man då?"
"Ja!"
"Nå, har jag med det att göra?"
"Åh jo, något!"
"Ha", utbrast fru Ulgenie, som nu ihågkom den besökandes första yttrande, "ha, här måste finnas en hemlighet — ni sade ju att ni var en annans man?"
"Just det, ja!"
"Och att ni hade rätt att söka min man hos mig?"