"Tack!" sade Calle än en gång.
Nu spratt Nanny till och vände sig om.
"För hvad då?"
"Rosorna, vet jag!"
"Hvilka rosor?"
"Kors!"
Calle började småle och titta i väggen.
"Har du fått några syréner in till dig, Calle, så är det icke jag som gifvit dig dem."
"Jaså — det är väl lill-Kerstin då?"
"Nej, käre Calle du, det är den som är snällare än både jag och lill-Kerstin!"