"Visst bör du det — jag är ju din vän!"
"Nå, så skall jag väl nämna det… Jag tänker på om jag haft den lyckan att lefva i den tiden: kanske hade jag då varit en bland de heliga qvinnorna."
"Jo, ser man på, du är minsann icke så lite äregirig du — kanhända ville du ha varit sjelfva jungfru Maria?"
"Åh!"
Nanny vände rodnande bort ansigtet: det smärtade henne att det låg ett gyckel i den unge mannens fråga.
"Nå, mitt barn, låt oss då hoppa öfver dina helgontankar och dina fromma önskningar, som verkligen äro mycket olika andra unga flickors, och låt oss komma vidare!"
"Pappa lät mig efter hand läsa historia, geografi på kartor och något naturalhistoria, och så skänkte han mig slutligen en bok om den gamla gudaläran, med hvilken jag ännu roar mig på lediga stunder."
"Gudbevars, du är ju en helt bildad flicka på det sättet… Du skrifver väl äfven?"
"Det förstås, och ritar lite också."
"Nej, nu blir jag riktigt bekymrad för dig, mamsell Nanny!"