»Bry sig inte om det, Eva», sade Sigrid. »Låt honom nu komma i säng så han får sova.»
Äntligen var pojken i säng. Den var betydligt för stor för honom, och han såg mycket bortkommen ut där han låg med täcket ända upp till nästippen och tittade sig omkring. Han var alldeles vaken igen. Han hostade till.
»Nu skall du se, att han har förkylt sig», sade Sigrid till Eva och skyndade fram till sängen. »Fryser du, Johan?»
»Neej då, inte alls. Jag hostar alltid, när jag lägger mig», förklarade han. »Det är inte farligt», tröstade han, när han såg fröken bli orolig.
»Han kanske vill ha något varmt?» föreslog Eva.
»Vad vill du ha, Johan? Te, mjölk, choklad?» frågade Sigrid.
»Han vill naturligtvis ha choklad», avgjorde Eva.
Johan kastade en tacksamhetens blick på Eva.
»Ja, vad var det jag sa’?» Eva gick stolt ut.