»Ja, jag menar, att sedan är gården skuldfri.»
»Det menar jag också.»
»Du sade det i så märkvärdig ton.» Patron Boström såg på henne.
»Gjorde jag?»
»Ibland begriper jag mig icke alls på dig, Sigrid. Du har ett sätt att tala och se på en, så att man blir helt egendomlig till mods. Har du verkligen varit olyckligt kär i någon?»
»Det ligger utom Högsta Rådets bemyndigande att spörja om», svarade Sigrid med ett blitt leende.
»Är han död?» frågade patron Boström.
»Nu skall farbror icke fråga mer, då blir jag ledsen», sade Sigrid.
»Förlåt, förlåt, kära Sigrid!» bad han och klappade henne på axeln. »Alla har vi våra sorger att dragas med. Somliga får en korg, andra ...»
»Åh, korgen tror jag farbror tog lätt», skämtade Sigrid.