»Hur länge har jag legat så här?» frågade kapten.
»Pappa har bara legat något över ett dygn», sade Sigrid.
»Och du har redan hunnit hem?»
»Mamma telegraferade.»
Per Bjurcrona såg mycket eftertänksamt på henne.
»Jaså, mamma telegraferade. Är det så dåligt med mig?»
Han vände bort blicken från dottern och fäste den i taket. Det såg ut som om ögonen blevo blankare. Sigrid böjde sig ned över honom och kysste honom.
»Det är ingenting farligt, pappa», tröstade hon.
Per Bjurcrona inlät sig icke på någon vidare diskussion om det ämnet för tillfället. Han låg länge tyst, innan han frågade vad klockan var.