Bilen körde Sibyllegatan rätt ned. Det gick med rasande fart, ty Sigrid hade manat chauffören att köra på så att de hunno tåget. Vid Strandvägshörnet måste de hålla en stund, ty skyddan för Djurgårdsvagnarna var full med folk, som väntade på spårvagnarna, och droskraden tog ingen hänsyn till bilens nödrop. Det var massor av människor i rörelse. Kvällen var ljum och skön. I Nybroviken speglade sig roslagsskutorna med seglen på tork och de nymålade, vita skärgårdsbåtarna, som ännu icke börjat sina turer. En herre stormsprang till Djurgårdsfärjan, som just gav sig ut. När Sigrid böjde sig fram för att se om han kom med, såg hon hela Strandvägsfasaden lysa i aftonsolens gyllenljus. Arsenalsgatan verkade mörk och kall som vanligt, men över Torget låg drömmarnas längtan.
Under alléträden flanerade människorna, och sofforna voro fullsatta.
Hon hörde musiken från Blanchs. Det gick en skakning genom henne. Hon slöt ögonen. Så satt hon stilla ända till Centralstationen, medan tårarna sipprade fram.
Hon kom i god tid. Hon var icke glad åt att behöva ta tredje klass men måste lyda den magra kassans bud. För sex timmars färd spelade det heller ingen roll. Jag kan ta andra, när jag reser tillbaka, tänkte hon.
Här kom hon att plötsligt erinra sig, att hon icke underrättat dem hemma på Bjurnäs om när hon skulle komma. Det var också för dumt, att man icke hade rikstelefon på pensionatet. Bara allmänna. Nu kanske hon fick gå från stationen ända hem. Jo, det blev trevligt! En mil nästan. Och mitt i natten, klockan två.
Hon gick beslutsamt bort till tidningskiosken, där hade man rikstelefon. Hon begärde övergångsstationen till Bjurnäs. Det dröjde en lång stund, innan hon fick förbindelse. Hon såg oroligt på klockan i vestibulen. Ännu hade hon tretton minuter på sig. Äntligen svarade Bjurnäs. Det var trädgårdsmästaren.
Sigrid kom med en ström av frågor. Jo, kapten levde ännu, men det var mycket dåligt. Det var bäst fröken raskade sig på, om hon skulle få se kapten i livet för doktorn hade ...
»Jag kommer med nattåget», förklarade Sigrid. »Säg till Magnusson, att han hämtar.» Så ringde hon av.
Nattåget var glest besatt i tredje klass. Kupéen var god. Sigrid var riktigt förvånad att finna allt så snyggt. Hon hade gudskelov aldrig förut behövt resa i tredje. Mamma hade alltid sagt, att där luktade brännvin och bönder.