Fritiof. Med lösa nycker vinns hans aktning ej. 350
Ingeborg. En ädel nyck är känslan av det rätta.
Fritiof. Vår kärlek stridde ej mot den i går.
Ingeborg. I dag ej heller, men vår flykt dess mera.
Fritiof. Nödvändigheten bjuder henne, kom!
Ingeborg. Vad som är rätt och ädelt, är nödvändigt. 355
Fritiof. Högt rider solen, tiden går förbi.
Ingeborg. Ve mig, han är förbi, förbi för alltid!
Fritiof. Besinna dig, är det ditt sista ord?
Ingeborg. Jag har besinnat allt, det är mitt sista.