Nåväl, jag går, för att på barnets laga tid
Åt gudar offra; och när denna tjenst jag gjort
Åt dig, jag res till landet, der åt nympherna
Min make offrar. Men mitt anspann, tjenare, 1135
Till krubban leden, och utfodren! När J tron,
Att jag från detta gudaoffer ledig är,
Infinnen er! Sin make ock man tjena bör.
ELEKTRA.
Stig in i tiggarkojan, och dig akta väl,
Att i rökstugan ej din kappa sotig blir! 1140
Der skall du offra hvad åt gudar offras bör.
Mjölkorgen finns derinne, och den brynte knif,
Som dräpte tjuren, vid hvars sida du jemväl
Skall ligga fälld, en brud i mörkrets boningar
Åt den, du sof hos, ljusan dag. Den vännetjenst 1145
Jag gör dig, och du ger mig hämd för fadrens mord.
KHOREN.
Så brottet umgälls. — Andre vindar blå- Stroph.
sa nu opp. I sitt eget badkar
Min förste fordom mördad vardt.
Men palatset gaf genljud, 1150
Och stentinnarne, medan han utbrast: o,
Förfärliga qvinna, hvi mördar du mig,
Som, vid tionde grödan, till foster-
jorden är hemländ?
Nu henne straffet drabbar, återvändt, Motstr. 1155
Som kränkte äkta bädden, och sin stackars man,
Omsider ländande till hemmets bygd
Till himmelska och Kyklopeiska mu-
rarna, ihjälslog, i hvasslipadt hugg,
Med yxan fattad uti hand. Beklagansvärd 1160
Är han, som den nedri-
ga tog, till sin ofärd.
ELEKTRA.
Lik bergets lejoninna, ströfvande
Bland skogens ekar, slikt utförde hon.
KLYTAIMNESTRA.
J barn, vid gudarne, ej dräpen eder mor! 1165