KLYTAIMNESTRA.
Du o, gubbe, säg dock, hvadan du allt detta vet och hört? 890
GUBBEN.
Jag ett bref dig skulle bringa till det förra, som han skref.
KLYTAIMNESTRA.
Bjöd deri han, eller nekte, föra dottren hit till död?
GUBBEN.
Icke bringa; ty din make var då vid sitt fulla vett.
KLYTAIMNESTRA.
Då du hade brefvet, hvarför gaf du det då icke mig?
GUBBEN.
Menelaos tog det från mig. Han är dessa fasors skuld. 895
KLYTAIMNESTRA.
Ättling af Nereiden, Peleus' son, förstår du saken nu?
AKHILLEUS.
Jag har hört, hur du är osäll, och det tager jag ej lätt.
KLYTAIMNESTRA.
Dotter min de ärna dräpa, med ditt bröllop i försåt.
AKHILLEUS.
På din make jag förargas, och så enkelt det ej tar.