GUBBEN.
Goda ord jag begär.
AGAMEMNON.
Öfverallt der du tager af i vägaskel,
Se noga till, att dig icke må undgå, 145
Framsvängande uppå snabba hjul,
Den vagn, som bringar min dotter
Till de Danaers skepp!
GUBBEN.
Skall så ske.
AGAMEMNON.
Ifall de afrest hemifrån,
Och du på hitväg skulle möta dem, 150
Vänd då tillbaka, och på betslet rör,
Och styr till Kyklopernas jettemur!
GUBBEN.
Hur skall jag vinna tro för dessa ord,
Säg, hos din dotter, och hos din gemål?
AGAMEMNON.
Pitschaftet gömm till denna skrifvelses sigill; 155
Gå! Redan morgonrodna'ns sken,
Och elden ifrån solens fyrspannsvagn
Upplysa himlarymden.
Grip verket an! 160
Alldeles salig bland de dödliga,
Och lycklig ingen var;
Ty smärtlös är ingen född.
KHOREN.
På sanden jag vandrat hit, Stroph.
Och stranden af Aulis' kust, 165
Euripos' flöden igenom
Farande, och trånghamniga
Khalkis lemnande, min stad
Vid hafvet vällande vattnets fostrerska
I herrliga Arethusa, 170
Akhaiers här för att skåda få,
Och Akhaiers skepplänkande årblad,
Halfgudarnes, hvilka till Troia
på tusen galejor
Blondlockig drott Menelaoa, — 175
Makar våre det sagt, —
Bringa, och faderbold Agamemnon,
För att Helena återta,
Hvilken ifrån rörömnig Eurotas
Paris, koherden, sig fick 180
Till gåfva utaf Aphrodite,
Enär, vid daggiga källans rand,
Med Hera och Pallas en tvist, en tvist
Om fägringen Kypris hade.
Igenom mångoffrige Artemis' 185
Lund jag ilande kommit,
Med kinden i purpurglöd
Utaf ungdomelig blyghet,
Sköldens värn, och väpnade tält
Hos de Danaer önskande 190
Skåda, och hästars tropp.
Jag har sett de både Aianters hjeltepar,
Oileus' ättling och Telamons,
Sett Salamis' ärekrans,
Och Protesilaos, på bänk, 195
Med brädspelets mångtrassliga bric-
kor förlustande sig;
Samt Palamedes; som födde en son af Posei-
daon, och Diomedes, för-
tjusad af diskos' nöjen, 200
Och bredvid Meriones Ares'
Ättling, ett under för dödliga,
Och honom från klippiga ön,
Laertes' son, och derhos Ni-
reus, bland Akhaierna skonat. 205
Ja, äfven i fötterna vindlike
Snabblöparen Akhilleus,
Som är född af Thetis, och
Kheiron fostrade upp,
Jag såg på den kisliga 210
Stranden löpa, i fulla vapen, fram,
Anställande täfling i snabblopp
Med en fyrspannsvagn,
För att vinna sig segerpris. 215
Men vagnåkaren ropade,
Eumelos, Pheretiades,
Hos hvilken de skönsta fålar jag såg,
Gullsirade med mundlag,
Och stungna med åkarpigg, 220
De medlersta under sitt ok,
Skeckar med hvitsprängdt hår,
Linlöparne hvardera utanför,
I buktadt språng snedgående, 225
Eldhårige, och nederst vid oklufven hof
Mångspräcklige, och bredvid dessa störte fram
Peleidas uti fulla vapen, vid vagnsstoln,
Och bredvid vagnshjulets naf. 230
[Till skeppen många jag kommen var, Stroph. 1.
Och osägeligt skådespel,
För att qvinnoögats blick
Mätta med ljuflig förtjusning,
Och på högra flygeln utaf flottan låg 235
Myrmidoners Phthiotiska här,
I femtio väldiga skepp.
Och som gyllene bokstamsbilder
Nereiderna stodo att skåda, 240
Fälttecken för Akhilleus' män.
De Argeiers likårade skepp Motstr. 1.
Lågo nära invid;
Hvilkas härförare var Mekisteus'
Son, som fostras af Talaos, fadren; 245
Samt Kapaneus' son Sthenelos. Från Atthis med
Sextio skepp låg Theseus'
Son derinvid, som hade
Gudinnan Pallas, i afbild, 250
Uppå bevingad hästvagn ställd,
Lycksamt tjertecken för sjömän.
De Boioters flotta, af femtio Stroph. 2
Hafsgalejor, jag såg,
Med bilderverk utsirade; 255
Kadmos dem förde an, hvars skepp en gyllene drake
Hade i akterspegeln.
Leitos, jordboren drott,
Förde sjömanshären an 260
Från det Phokiske land;
Och Lokreusers med dem liktaliga skepp
Oileus' ättling, som lemnat
Berömda Thronions fäste.
Ifrån Kyklopiska Mykenai Motstr. 2 265
Sonen af Atreus rustat ut
Etthundrade skepps församlade män.
Derhos Adrastos var, försten, vän åt sin vän,
Att henne; som rymt från sin hembygd, 270
För barbarisk älskogs skull,
Hellas vunne tillbaka.
Och från Nestors Pylos,
Gerenierns, jag skåda fick
Skeppsvapen, oxfotadt att se, 275
Grannguden Alpheios.
Från Ainianerna tolf skepp
Rustade voro, som drott Guneus
Förde, och nära till dessa
Befunnos de drottar från Elis, 280
Som Epeier benämde allt folk.
Eurytos var deras kong,
Och anförde den Taphiske härn,
Den hvitbeårade, hvars drott Meges
Var, till Phyleus en ättelägg, 285
Som lemnat de Ekhinadska,
För sjömän otillgänglige öars grupp.
Men Aias, fosterson af Salamis,
Förente med den venstra högra flygeln. 290
Helt nära till de yttersta galejorna
Han hade tagit ankarplats,
Med tolf pilsnabba skepp sig lägrande. Jag så
Hörde och skådade
Sjöfolkets här. 295
Ho som bringar med honom i strid
Barbariska lodjor,
Ej hämtar dem åter.
Sådan jag skåda fick
Fiendtliga flottan, 300
Och hvad jag hemma hörde, minnes jag
Om hela sammanbragta hären.]
GUBBEN.
Menelaos, hvad du icke våga bordt, du vågar djerft.
MENELAOS.
Gå hän! du alltför trogen mot husbonden är.
GUBBEN.
Den skymf hvarmed du skymfar mig, gör mitt beröm. 305