»Menar du flickan?» frågade Lovisa utan att titta upp från strumphälen, som hon just höll på att taga ihop.
»Jaa, hvem skull’ jag annars mena?»
»Åjo, ho’ ska fäll låtsas vara liksom lite’ kryare se’n ho’ fick in.»
»Hvad va’ det för djäfvelstyg som kärngen smorde i’na då?»
»Det talte ho’ minsann inte om; men någe’ varmt va’ det, och illa smakte det, sa’ Lina.»
»Har ho’ gått nu?»
»Ocken menar du?»
»Kors, kärngkratta’ vet jag!»
»Ja, ho’ gick hemåt för en stund se’n.»
»Det va’ då väl, det. Ha tocke där trolltyg i huset under natta, det skulle jag inte villa.»