Sammansatta ords delning på två rader bör, så vidt möjligt är, ske efter sammansättningen, t. ex. kyrko-herde (gerna icke “kyr-koherde”). Äfven i andra dylika fall bör man undvika allt, som kan förefalla stötande.

Understrykning (med ett eller flera streck) af ord eller bokstäfver sker för att ådraga dem särskild uppmärksamhet. I tryck motsvaras understrykningen af s. k. versaler (stora bokstäfver) samt spärrad eller kursiverad stil.

Onödiga understrykningar verka störande i stället for upplysande. Sätt icke en ensam rad, ännu mindre ett eller annat enstaka ord, på en sida.

Om användningen af skiljetecknen i engelska språket.

Hvad vi ofvan sagt gäller hufvudsakligen bruket af skiljetecknen i svenska språket. I många fall öfverensstämmer detta med deras användning i engelskan; men för tydlighetens skull lemna vi dock här nedan några korta föreskrifter rörande interpunktionen i sistnämnda språk.

Skiljetecknens (och andra skrifteckens) namn.

.Period. ̆Short, or breve.
?Interrogation.šDiæresis.
!Exclamation.^Caret.
:Colon.“ ”Quotation marks.
;Semicolon.{Brace.
,Comma.***Ellipsis.
Dash....Leaders.
( )Parenthesis.——Ellipsis.
[ ]Brackets.*Asterisk.
Apostrophe.Dagger, or obelisk.
-Hyphen.Double dagger.
´Acute accent.§Section.
`Grave accent.Parallel.
^Circumflex accent.Paragraph.
~Circumflex, tilde.Index.
̄Long, or macron.Asterism.

Regler för användningen.

I. Punkt (The Period). — 1) Punkt sättes vid slutet af alla meningar, som icke utgöra frågor eller äro utrops-, önske- eller uppmanings satser. Ex. It rains. (Det regnar).

2) Efter alla förkortningar. Ex. Gen. för General; Dr. för Doctor; U. S. Grant för Ulysses Simpson Grant.