Anders
(vill skilja dem åt)
Fader Jan, stilla er, för Guds skull, stilla er!
Jan.
Nej, släpp mej, släpp mej, säjer jag; han har förstört mitt enda barn — han ska få veta, att …
(Sliter sig lös från Anders och rusar åter emot Sven. Anders söker på nytt att skilja dem åt. I detsamma kommer Prosten ut ur kyrkan.)
FJERDE SCENEN.
PROSTEN. De Förra.
Hvad är det jag ser och hör? Vill ni störa helgdagens och kyrkans frid? — Gamla, grånade gubbar! skall jag nödgas se sådan förargelse af er? — Du, Sven, har genom ett groft bedrägeri fört mig bakom ljuset i afseende på din sons giftermål; jag fick nyss veta, hur allt förhåller sig. Derföre skall också lysningen förklaras ogiltig, och du torde få dyrt ansvara för ditt svek. Det har du att rätta dig efter, Sven!
Sven