JUSSI:
Ditt öga brinner i din skalle, gubbe,
Som tomtens nattbloss uti gyttjigt kärr,
När så du talar grinande om stormen,
När så du spörjer om den vilde ryttarn.
Om ensam främling mötte nu dig här,
Han skulle korsa sig med fromma böner,
Och vika rysande ett steg åt sidan.
SANDALA:
Nå väl! till verket låt oss skrida. Har du ren
Besöket gjort i dödmans svarta stuga,
I middnatts-dansarns mörka kalla pörte?
JUSSI:
Ja — Hu, så kallt det blåser!
SANDALA:
Fann du ock
Hvad der du sökte? Uppå venstra handen
Den första leden utaf tredje fingret?
JUSSI:
Ja