HADZIVILL, ryckande på sin värja,
Blod kräfver ett förfarande, likt detta.
CLAES FLEMING.
Den mark, hvarpå Ni står, är re'n så hal Af gjutet blod, att lätt deri Ni halkar. Ett sådant fall dock vore mindre önskligt; Men det blir oundvikligt, om Ni icke På ögonblicket min befallning lyder.
RADZIVILL.
Hvad! Er befallning! Vågar den väl stiga Så högt, att sig en Radzivill derunder Nedböja skulle?
CLAES FLEMING.
Blott en sådan lutning Hans Herrlighet kan rädda ifrån den Upphöjelsen, som annars väntar honom På berget Korpilais, der en triumfport Står redo för hans räkning. Den bereder En genomgång till ännu högre rymder, Än der hans stolta ande redan ströfvar.
RADZTVILL.
Se'n solen lyst på någon adlig sköld I Pohlens rike, har ej sådan skymf Ett furstevapen fläckat.