BENGT BONDE.

Herr Flemings frände!

HEXAN.

En som åt slägten gör än mera heder Om möjligt än han sjelf: den vilde Stenbock.

BENGT BONDE.

Hvad! Olof Stenbock, denne lömske niding, Som sköt i fängelset på konung Erik Och sårade hans arm, fast nådestöten Han lyckades ej gifva åt sin konung.

HEXAN.

Min andra gäst var detta förbehållet, Den vidtberömde mäster Philip Kern, Som kokade en soppa, hvaraf Erik, Sig åt omsider mätt på lifvets qval.

BENGT BONDE.

En österbottnisk bonde rum ej finner Inunder samma tak, af hvilket skyddas Män, som fört ut så märkliga bedrifter. Jag önskar, att i skogens natt de icke Mig möta må. Lätt sjelfva skogen blefve För trång åt bonden och åt kungadråparn.