Följande ögonblick voro vi på väg, beledsagade af den portugisiska herrn.
XI Kapitlet.
Mozambik och Zansibar (Tjanguebar).
Några ord om dessa gamla städers natur och väsen. Fest för de ankommande "hvite soldaterne." Portugisisk — engelsk — tysk — zansibarisk storpolitik. I sista laget och grefvens tid. — Den högsinte missionären, jesuitpatern A. Le Roi's mellankomst.
Mars 1891.
I samma eleganta kostym vi förut omnämt och alt ännu något sotiga klifva vi tätt efter S:r Rebello in i Mozambik. Det är just torgtiden och talrika skaror röra sig på gatorna och den breda, lummiga delvis makadamiserade väg eller allé, som ifrån Lumbusidan igenom en stor negerförstad leder till de egentliga europeiskt-indiska stadsdelarne. Till höger resa sig branter, glest bevuxna med kokospalmer. Vänsterom, nere i den tätt skogbevuxna, djupa ganska vidtutbredda dalsänkningen, ser man mellan trädstammarne, i skydd af de yppiga kronorna och delvis dolda för blicken, de långsträkta bruna, af riskvistar, halm och murbruk uppförda, välbekanta afrikanska husen, med smala gränder som skilja dem åt. Dessa negerpalats hafva vanligen intet fönster, utan kommer ljus och luft in genom den smala dörren. Hvarje hushåll har ett större ytterrum, med en mindre kammare bakom. Flere hushåll bygga ofta gemensamt upp ett hus. Mellanväggarna äro nog genomskinliga och äfven ytterväggen ej altför solid.
En ensam uppmärksam vandrare kan därför under en promenad lätt få reda på alt som försiggår inom hus — både se och höra. Märkligt nog lär negrernas likgiltighet för hemlighetsmakeri i hvardagslifvet, ja den frivola öppenheten i deras sinnelag, icke gifva något större rum för skvallret. Allting förefaller hvar och en — så naturligt.
Vi gå förbi det storslaget tilltagna, men ofullbordade hospitalet och komma in i portugisstaden. Det är en gammal välbebygd stad med gårdar från Henrik Navigadors dagar och gårdar från nyaste tid.
Konsulerna hafva väldiga palats, och guvernörsresidenset, vid hufvudbryggan och med utsikt åt hamnen, är en solid och vacker byggnad i de här vanliga ljusröda eller blå färgerna. Utanför är en esplanad med musikestrad. Kyrkan framställer för inbillningen S:t Gudule katedralen i Brüssel, likvisst i karrikerad form. På östra sidan ligger en stor park och bakom parken fästet, en gammaldags borg.
Ehuru den fashionobla stadsdelen ligger här och äfven några portugisiska förnämiteter finnas, så hvarken ser eller hör man något som går under benämningen ekipager.