Om morgonen bittida kom ändteligen shekh 'Ali hit och urskuldade sig med att en flicka i hans familj legat sjuk, hvarföre han ej kunnat komma förut. Han gaf mig nu den första lektionen, med all möjlig orientalisk bredhet och vidlyftighet om basmalleh; det var ej utan att jag tröttnade vid hans långa kommentar. Ingressen gjordes med recitation af fathe, sjelfva lektionen med bismillah och nedkallande af välsignelse öfver Mohammad. Gick sedan på förmiddagen till Wrede, satt hos honom en lång stund och hörde på hans berättelser om resan i Jemen. Gick till Azbukijeh, men träffade på vägen Mohammad Rosas, som uppehöll mig särdeles länge och talade i religion samt annan visdom, huru allt, både gång, ätande och drickande m.m. bör ske med adab och 'ilm. Han tyckes hålla mig för en Frang, men dock ej ha något emot att jag besöker moskéer samt här lefver och gäller för en moslim. Han är dock något affekterad och led i sin tillgjorda visdom. Enkelhet och renhet finner man här föga, jag tänker med längtan tillbaka på Alexandria och de goda vänner jag der förvärfvade, ehuru full Frang. Sedan jag efter en full halftimmes prat sluppit honom, satt jag i cafét hos Hanafi. Kom dock snart hem till Gemelijeh, der alla bodar redan voro stängda, hvarföre jag en stund ännu satt utanför vår stora port och andades den friska aftonluften.

Maj 19.

Under det shekh 'Ali gaf mig lektionen, kom shekh Ibrahim och blef sittande en stund efter det 'Ali gått. Träffade Sa'odi och Abdolkhalik och satt med dem i den förres boda en stund, hvarefter jag gick utom Bab ennasr, samt en stund stekte mig i den brännande middagssolen och i en torr het sydvind, som gick öfver de kala sandhöjderna. Efter maghrib satt jag en stund hos Abdolkhalik och hörde huru Hassan lockade hundar på shekh Ibrahim. Han skall ej vara den ende som gör det, utan alla utan undantag i Gemelijeh skola hata Ibrahim lika. På gatorna var en förfärligt qvaf luft och gemen stank, emedan i afton ingen vind blåst upp. Satt hos Hanafi ända till 'asha, hvarefter jag gick hem och hörde på den underlige Abo khodes zummara.

Maj 20.

Sedan jag om morgonen läst med shekh 'Ali och derefter sutit en stund med shekh Ibrahim, skulle jag gå ned till Muski, men träffade på vägen shekh 'Ali, sittande i en 'attar-bod. Han bjöd mig upp till sig och jag satt en lång stund der, i en stor vacker Ka'ah, rökte och drack kaffe med honom. Hans hus är stort och han erbjöd mig en ka'ah och khasm i dess öfra del att bo uti, så snart en hans vän (som nu bodde der) flyttat bort. Gick sedan till Muski, satt en stund hos Wrede och hörde utdrag ur hans bref till sin syster angående hans resa. Kom derefter hem och hade min skriftimma. Gick till Timofejef, der jag äfven träffade Berzin. Tillbragte hela aftonen hos dem, väntande på shekh Dosoki, som dock ej kom i afton. Fick bref af Borgström och Bonsdorff.

Maj 21.

Efter morgonlektionen och en liten frukost, som jag intog tillika med shekherne 'Ali och Ibrahim, gick jag till Muski, talade med Palme och sedan med Köhler i kansliet. Vid återkomsten träffade jag åter shekh 'Ali och gick in till honom, satt nere i portgången af hans hus samt språkade om allehanda i Arabisk litteratur. Han tyckes mig ha all den glada enkelhet och hjertlighet, som ett af politik oförderfvadt och af lärdom icke öfvermodigt sinne vanligen har; tyckes äfven vara särdeles stark i orientalisk lärdom, isynnerhet fikh och nahv. Middagstiden gick jag bort, afböjande bjudningen att följa honom upp i hans ka'ah och sofva der. Jag gjorde i dess ställe en promenad på sandhöjderna utanför Babennasr, satt der och baddade mig i solen, för att vänja mig vid hettan. Satt sedan i grannbodarne, mest hos min 'Attar effendi. Efter maghrib gjorde en spatsertur till Azbukijeh, der i afton en den ljufvaste nordanfläkt gick genom träden; sedan jag kommit hem, satt jag ännu länge vid vår port och njöt frisk luft.

Maj 22.

Efter lektionen med 'Ali gjorde jag en promenad i Azbukijeh, vankande af och an, men hade tråkigt och visste ej att företaga mig något. Satte mig slutligen hos en skräddare i hans bod nära Hassanein, och hade olyckan att der träffa bavaben af Khan Ga'far, som helsade på mig och kallade mig khevage. Jag antog en vredgad min och låtsade ej förstå att han mente mig. Han lemnade oss äfven snart, men låt se om det skall hafva några följder med sig. Satt vidare en stund i cafét hos Hanafi och en stund i vår port.

Maj 23.