Aug. 22.
Tillbragte som vanligt middagsstunden i Grekens café i Azbukijeh -allé vid stranden af kanalen, der vattnet nu ökats betydligt. Om aftonen gick med shekh 'Ali till Hanafi och suto i hans café till efter esha. Jag somnade medan jag låg der på en serir. Hade oändligen tråkigt hela dagen och var vid ovanligt dåligt lynne, som äfven under natten ej lemnade mig, utan förtog mig all sömn.
Aug. 23.
Satt hemma med shekh 'Ali hela förmiddagen och befann mig vid dåligt lynne samt ej god helsa. När stunden till fredagsbönen nalkades, väckte jag upp shekh 'Ali, som tog sig en liten lur; han gjorde sin tvagning och gick till vår moské, utau att, till min förundran, uppmana mig att följa med. Men han ansåg mig ursäktad, såsom jag ock verkligen var, af den nya böld hvilken uppstigit vid mitt högra knä. Sedan han kommit tillbaka från bönen, gick jag ut och begaf mig till mitt vanliga café i Azbukijeh, tillbragte der middagsstunden ända till 'asr, hvarefter jag kom tillbaka, stannade en stund på gatan vid ingången till Azbukijeh -allén, och såg på dervarande folkförlustelser; bland annat tittade jag in i en "Guckkasten" (camera optica), der allehanda förunderliga saker förevisades. Figurerna, som voro högst illa och klumpigt målade med vattenfärg, drogos nu bakfram. Här visades bland andra figuranter Napoleon och andra Nosara, kameler, Mahmil, Negrer ridande på underliga djur o.s.v. Karlens språk och förklaringar voro ej så löjliga, som jag väntat och som man hör dera i Tyskland eller annorstädes, men deremot voro orden här ofta rimmade. För öfrigt var här en hawi, som samlat omkring sig en stor ring, isynnerhet af barn, och några sångare, som voro omgifna af lyssnande qvinnor. Några sjelfsvåldiga flickor sprungo omkring i folkhopen med obeslöjade ansigten och skämtade med hvarandra. När jag kom hem satt jag en stund med shekh 'Ali, som berättade mig att Sejid Ahmads hustru jemte hennes syster (högeligen förargade öfver att nödgas flytta från den öfra ka'ah, som de bebott i shekh 'Alis hus och som han nu skulle upplåta åt mig) kommit ner till hans hustru och utöst sin vrede på henne, med förbannelser öfver huset och önskningar till Herren att det måtte förstöras af eld och brand eller annan olycka. Uppe i rummet och fashan hade de under 14 dagars tid, sedan shekh Ali sagt upp dem att flytta, samlat all möjlig sorts smuts och skräp för att på allt sätt visa sin ilska. Sejid Ahmad sjelf är dock en god och beskedlig man, men har ingen makt öfver sina qvinnor. Såsom de flesta qvinnor här, skola de hålla sin man väl under toffeln. När de slutligen flyttade, togo de nycklarne med sig och shekb 'Ali var nödsakad att gå till dem i deras nya hus och fordra nycklarne tillbaka. Ehuru de undertiden de bodde här haft föga eller intet af husgeråd, såsom dynor eller bolster, läto de under de senaste dagarne en muraggid komma och göra sig några dynor, för att, såsom shekh 'Ali sade, visa för folket att de hade någonting att flytta. Hela dagen bar en liten, omkring 10-årig, flicka sakerna, hvarje gång en halmmatta eller dyna, till sluts togo de en karl att bära en stor kista och Sejid Ahmad sjelf bar en annan.
Aug, 24.
Gick bittida ut till kansliet, tog pengar af Köhler och träffade Timofejeff, som hade blifvit utnämnd till sekretär hos den nya general-konsuln Fock samt i morgon var färdig att afresa till Alexandria. Gick sedan att göra en liten visit hos Engelsmannen Hamilton, det väldiga rödskägget, och satt hos honom en stund. Han tyckes nu rätt hafva kommit på modet här, det synes höra till goda tonen för alla att taga timmar hos honom. Gick derifrån till Dietel, som i går haft ett häftigt anfall af slag, hvarvid han nästan hållit på att krepera. Till all lycka hade hans Engelska lärare Hamilton råkat komma och skaffat honom en läkare, som åderlåtit honom. Han var nu särdeles svag och låg i en lätt sömn, hvarur vi naturligtvis ej väckte honom. Gick derifrån och satte mig i mitt Grekcafé i Azbukijeh, der jag dock ej dröjde särdeles länge i dag. Gick derifrån hemåt, men stannade på vägen och såg på den Hawi, som nu vid 'asr alltid roar barn och folk här. Bland andra konststycken han i dag visade, var att han åt några tåtar bomull och slutligen nystade upp ur sin mun rödt, blått och gult bomullsgarn. Tiden upptogs dock mest af prat och groft skämt. Bland åskådarne voro äfven 3 Judepojkar, som oaktadt all smälek och alla gemenheter, han yttrade mot dem och deras religion, ej kunde förmås att ge fram 5 fadda, men ändå blefvo stående qvar, utskämda och beskrattade af konstmakaren samt det församlade folket. När jag kom hem hade sällskapet uppifrån ändteligen flyttat och man liöll nu på att skura och skrapa undan den smuts de lemnat efter sig. Om aftonen flyttade vi upp, satte oss i fashan och drucko thé, som smakade särdeles väl. Shekh 'Ali var särdeles nyter, såsom alltid om aftnarne; vi suto länge, föran vi somnade under bar himmel och sofvo särdeles godt.
Aug. 25.
Här städades och rustades hela dagen, för att få min nya ka'ah i ordning och mina smutsiga kläder tvättade af qvinfolken. Jag såg dels med förundran, dels med vedervilja på folkets beredvillighet att tjena och passa upp mig; isynnerhet är jag förlägen för shekh 'Ali sjelf, som alldeles emot min önskan ställer sig fullkomligen på en tjenares fot till mig. Men hvad skall jag göra? Middagstiden då här var temligen i ordning, begaf jag mig ut till Timofejeff, som höll på att ställa sig i ordning till sin resa i dag. Han sprang och fjeskade och tycktes ännu ej rätt hafva hemtat sig från sin glädje öfver sin nya post. Han tyckes vilja spela litet seigneur och är hel och hållen upptagen af tanken att rätt kläda sig à la gentilhomme, när han nu i stället for sin Turkiska drägt skall anlägga Europeisk. Sedan jag sutit der en stund med de andra, som åto sitt middagsmål, begaf jag mig till Dietel för att afvänta Timofejeffs ankomst dit. Jag anträffade Dietel sofvande och satte mig att bläddra i en bok tills han vaknade. Han var nu fullkomligen återställd från den svåra slagattacken han haft, men ännu styf i sin tunga. Medan vi suto kom dit en man, klädd som effendi men talande Franska särdeles väl. Han var en af de unga män, som pashan härifrån skickat till Paris för att uppfostras till Pariser-gar?oner. Det tycktes ha lyckats nästan för väl med denne man; han var fullkomligen Fransosierad, skall hafva glömt eller förakta, om ej sitt Arabiska modersmål, så åtminstone sin religion, och vara en politisk marktshrejer emot Egypten och dess regering. Senare kommo Timofejeff och 2 andra unga män, som skulle följa honom ett stycke på vägen, samt kort derpå äfven gubben Bokti, spridande doft omkring sig af essencer och pomador. Här pratades hit och dit, jag satt mest tystlåten af verklig oförmåga att mänga mig i sällskapets samtal, som ock var tråkigt; jag fann mig här fullkomligen fremmande, kanske mer fremmande än bland Araberna. Sällskapet aflägsnade sig slutligen och jag blef ännu en stund sittande med Dietel ensam, som är den bästa af dem. Han har dock ej fullkomligen kunnat vanslägtas från sitt Germanislta ursprung, ehuru han för Ryskan nära glömt sitt modersmål. Jag kom hem kort före maghrid, blef sittande med shekh 'Ali hela aftonen i fashan och drack thé. Jag är dock rädd att jag gifvit mig för nära ihop med honom, utan att egentligen behöfva det, jag kan ej gerna slippa honom någon stund, hvarken om dagen eller natten.
Aug. 26.
Som man ännu en gång ville skura och rensa mina rum, begaf jag mig bittida ut och gjorde några turer i Khanelkhalili, der det i dag var marknad. En stund före middagen begaf jag mig derifrån och träffade i Muski åter shekh Abdolaziz, som klagade att han för min skull gifvit ut en piaster häromdagen. Jag gaf den åt honom, ehuru osäker om det var sannt eller osannt, och vandrade till mitt Grekcafé, der jag blef sittande ända till 'asr. Efter maghrib satt jag med shekh 'Ali i cafét hos Hanafi till något efter esha, och hade sålunda ganska tråkigt fått slut på min dag.