Sept. 5.
Gjorde middagstiden en spatsertur till en trädgård utanför Bab el hadid, der en Grek håller ett litet vinhus. Som han intet annat har än vin och arrak, måste jag beställa ett glas vin. Då jag skulle betala och intet småmynt hade, kommo vi i ordvexling och öste öknamn på hvarandra. Sedan vandrade jag i Muski och gjorde åtskilliga små uppköp. Efter maghrib gick jag ut i afsigt att bege mig utanför staden, der shekh Afifis fest firades, af hvilken det nu var den stora aftonen. Men som jag fruktade den långa färden till fots och ingen åsna numera anträffades på gatorna, slog jag om och spatserade blott omkring i staden. Min shekh är högst ömklig, jemrar sig och stånkar förfärligt i en liten rheumatisk feber, som han ådragit sig. Han berättade sig äfven förlidet år hafva blifvit ansatt af samma feber; sedan han legat i den 14 dagar, hade han sett i en dröm Sejide Zeineb komma och sätta sig framför hans säng samt säga åt honom: gå till shekh Sh'aravi, läs för honom suran I S, och all krämpa skall försvinna. Han hade följande morgonen släpat sig upp, klädt sig och begifvit sig till Sh'aravis moské, läst i helgonets kubba den nämnda suran och blifvit fulleligen återställd från sin sjukdom.
Sept. 6.
Gick efter middagen ut och satte mig i Azbukijeh i Grekcafét, der jag blef ända till närmare 'asr, då jag gick till Prunner och fick till låns " Lanes Extractions from Kuran." Jag blef sittande en liten stund hos honom, jemte en Italienare. Gick sedan ner åt Muski, der någon shekhs molid firades, men utan särdeles ståt. Jag vandrade här några slag omkring och gick till cafét Shems ed doleh, för att höra shekh Ism'ain, men han var ej der nu, lika litet som de förra aftnarne då jag sökt honom. Jag vandrade ännu omkring, för att få tag på någon muhaddith eller sh'aer, men fann ingen.
Sept. 7.
Begaf mig till Jusuf, för att höra om vi skulle göra färden till våra Arabiska djurfångare. Jag träffade honom ej mera hemma, utan hans tjocka, feta, vederstyggliga mor, som alltid med sin dunsighet och negligé verkar obehagligt på mig. Begaf mig derefter på min åsna till Khan khalili, till effendins bokhandel, i afsigt att köpa Hafiz. Han hade skamlösheten begära 200 piaster, i stället för dess första boklådspris 33 piaster. Jag kunde ej hålla mig från att litet ovettas på honom och gick genast bort. I mitt Grekcafé satte sig bredvid mig en Turk, med hvilken jag blef länge sittande att spraka. Han hade varit här i 16 år, gift med trenne Arabiskor, men talade dock Arabiskan högst slätt och medelmåttigt. Träffade på hemvägen Jusuf, som ännu ej fått något af våra utsända Araber. Gick med honom till en Tysk, som för mitt språks skull ansåg mig för sin landsman, och högeligen förundrade sig då jag föregaf mig vara Arab, men någon tid lefvat i Hamburg. Gick derefter till Wrede och tog af honom en bok: " Mohammad und sein Leben ". Vi hade hemma besök af shekh 'Alis svåger från Baranijeh, shekhen och imamen Mohammad. Till min stora förundran och förargelse perqvaestionerade honom shekh 'Ali om de andra Baranijeh boerne som gästat här, hvad de sagt om sin välplägnad här, hvad de yttrat t.ex. om maten &c. Men det hör till den förderfvade Egyptiska Arabens småsinta och qvinliga karaktär.
Sept. 8.
Erfor af vår Baranijeh shekh att han egentligen kommit hit för att göra sin reverens hos Sejidna Hossein och Sejide Zejneb, samt att han för dessa helgons räkning hemtat en get att slagtas samt hvete att bakas till bröd och utdelas åt fattiga. Derjemte hade han hemtat någon provision åt sin son, som studerar i Azhar. Här var nu hela dagen bestyr med att slagta geten och baka brödet. Jag fick dock sitta i god fred i mina rum och arbetade litet. Shekh Mohammad hade emellertid genom shekh 'Ali anskaffat 6 fokaha, som nu suto nere på gården och höllo på med en khatme. De hade delat läsningen så, att under det t.ex, en läste och sjöng den andra suran, mumlade de andra hvar sin af de följande surerna, och då det första 6-delade pensum var slut, togo de åter ett dylikt pensum, som de fördelade på 6 och läste alla på en gång. Så dröjde det ej längre an eu stund efter 'asr, då de hade mumlat och sjungit igenom hela Koran. Dock voro de alla 6 i allmänhet goda fokaha, hade vacker röst och vackert föredrag. Nu sedan de slutat, framhemtades ett förfärligt stort fat med fatteh, som de slukade med stort begär och god appetit. Äfven voro åtskilliga personer af grannarne inbjudna från Ghomri moskén. Om aftonen skickades äfven dylika fatteh -fat till Hassanein och Zeineb. Sedan gick jag ut och spatserade ner till Azbukijeh, der det i dag, såsom söndag, var mycket promenerande folk. Man hade nu äfven insläppt vattnet på de öppna fälten, så att man hade här liksom en insjö. Men vattnet hade redan ruttnat i ena kanten och spridde stank. Jag spatserade ett hvarf igenom alléen tills jag slutligen satte mig hos Hanafi och väntade shekh 'Ali, som äfven snart kom. Han talade åtskilligt om Arabernas tjufsinne, huru t.ex. en hans numera skilda hustru vid hvarje tillfälle snattat ur hans börs, och huru hon sålt af det hvete, som shekhen hemtat från sin hemby. Hon var dock dotter och enda barnet till en man, som varit den rikaste i Baranijeh och som hon ärft. Men shekhen sade att hon gräft ner pengarne i jorden. Vidare talte han om 'Attaren shekh Mohammad, huru han plägade i Ghomri moskén, der äfven unga fattiga studerande män finnas, vänta tills de somnade in och sedan bryta upp deras små förvaringsskåp och snatta deras bröd eller tilläfventyrs en shawl eller annat dylikt. Vi suto här till efter esha, då vi hörde bashans musikkorps dnnsa till i de mig från vår Ryska musik så väl kända ljud, på andra sidan af birket. Här var en brud, som fördes till den väntande brudgummens hus, föregången af musik och lång procession af karlar och unga män, som alla buro ljus. Det är verkligen förvånande att denna musikkorps blåser i allmänhet så väl sina marscher och stycken i fullkomligen Europeisk smak, på sina något falska instrumenter. En liten fackelbärare erbjöd mig att antända ljuset i min fanos ifrån hans mesh'al för 5 fadda, men blef särdeles flat då jag spottade åt honom, tog upp min fosforsticklåda och tog sjelf upp eld.
Sept. 9.
Vid middagen gick ut till Jusuf och såg på fisksamlingen, äfvensom på hans stora insektsamling, och kom öfverens med honom att nästa thorsdag göra en färd ut till Araberna, som äro anmodade att fånga åt oss qvadrupeder.