Begåfvo oss i morgonrodnaden från den plats, der vi tillbragt natten, vid ön under Manjal 'aros, seglade för svag förlig vind uppåt floden emot strömmen och hunno så småningom fram till Fum elbahr, der Nilen grenar sig i sina 2 väldiga grenar, det östra och det vestra hafvet. Här mer än annorstädes, såsom äfven vid inloppet ur kanalen till Dumjat hafvet vid Kantar et elkarinein, tyckes mig floden rätt förtjena namn af haf, isynnerhet nu, då den närmar sig sin öfversvämning och tilltagit betydligt i bredd. Den förekom mig särdeles stor och väldig, jag vet mig aldrig hafva sett en flod som kunde jemföras med denna. Emellertid hade nu vinden alldeles lugnat ut, så att vi måste dels med liban, dels med årorna och midran arbeta och skuffa oss fram i den förfärliga hettan samt den understundom uppblåsande sydliga brännande vinden. Denna dag förekom mig särdeles tung och odräglig, jag hade ingen fröjd af att beskåda det vackra Shubra och de nätta villor, som äro uppförda längs hela denna väg. Vi framkommo slutligen till Bolak närmare 'asr, och sedan vi klarerat allt vid tullen, väl med ringa men dock något krångel, begåfvo vi oss på åsnor till staden till shekh 'Alis hus. Den böld, som under resan stigit upp på mitt lår, hade temmeligen förvärrat sig, så att jag fann för godt att bli hemma hela aftonen. Vi drucko thé hemma af Bokhara-bons Moskwathé, och funno det godt. Men det jemte myggorna i min mandara, förtogo mig sömnen tills sent på natten.

Aug. 7.

Gick på förmiddagen ut till kansliet, der jag anträffade creditivet från Borgström jemte bref från honom, som dock innehöll blott få rader och äfven i dem föga glada underrättelser. Bref, som jag så säkert väntat från Geitlin och andra der hemma, funnos ej. Af Timofejeff fick jag underrättelsen att shekh Tantavi varit här och jemte honom i Tanta; dessutom några andra ledsamma underrättelser beträffande min islam och Musulmanism här. Allt nedstämde mitt mod på det högsta och jag blef vid dåligt humör hela dagen. Jag satt hos Köhler ända till 'asr, gick derifrån till Wrede och satt hos honom en stund, men trifdes ingenstädes rätt. Gick hem och åt med shekh 'Ali vid maghrib, hvarefter jag gick ut för att bära ett knyte hummus till Abdolkhalik, men träffade honom ej i hans bod. Deremot träffade jag shekh Sharawi och några andra af mina vänner från Gemelijeh; de voro alla glada och vänliga såsom förr, ehuru jag fruktat förändring.

Aug. 8.

Satt hela dagen hemma, besvärad och hindrad af en böld ofvanför högra knäet att gå ut. Vi hade i dag besök af Ahmad effendi jemte andra från Baranijeh, hvilka voro sysselsatta med att anskaffa förnödenheter för Ahmads tillämnade och nu snart förestående pilgrimsfärd. De gingo och kommo hela dagen, buro korgar med skorpor, kirab m.m. Slutligen kommo de närmare esha hem och åto här qvällsvard. Ahmad effendi läste hela tiden föran maten inhemtades böner och verser ur Koran och tycktes i allmänhet vara särdeles from. Det har alltid förundrat mig att folket här uti sina böner och sin andakt ej söker ensamheten. Här beder man och gör sina knäböjningar midt på vägen eller gatan och öfvar sin andakt i hvilket sällskap som helst. Dock har jag tyckt mig finna att de som mest bära religion samt fromma ord och utrop på sin tunga, äro just de minst religiösa, här som annorstädes. Efter qvällsvarden suto vi ännu på gården, rökte, drucko kaffe och hörde på Sejid Ismain, som berättade historier från sina resor och skojarfärder här. Han är från Baranijeh och skall vara en röfvare eller i allmänhet en stor rackare, som slagtar en menniska liksom en kyckling för 1000 piaster, efter hvad shekh 'Ali sade. Frågor uti fikh uppkommo nu äfven, och då shekh 'Ali förklarade dem, ropade de vanligen Allah, Allah, och tycktes särdeles förtjusta öfver t.ex. den lättnad Herren unnat resande uti förrättandet af de vanliga bönerna.

Aug. 9.

Satt hemma hela dagen af samma orsak som i går. Hela dagen hade Ahmad effendi bestyr med anskaffandet af förnödenheter för sin pilgrimsfärd och skickade oupphörligen sina karlar hit med packor. Ibland annat försåg han sig äfven med en packa bafte till svepningstyg, i händelse af på vägen möjligen inträffande dödsfall. Hela dagen satt här äfven den äldsta af Baranijehs byshekher, jemte sina tvenne små sonsöner, i hvilka han tyckes finna sitt enda nöje och sin enda fröjd. För öfrigt var här hela dagen just ingen ro för folket, som sprang af och an. Qvällsvard åto vi i ett särdeles stort sällskap, jag tror ungefär 12 personer, så att shekh 'Ali sjelf ej hade plats vid bordet. Jag var vid högst dåligt lynne, liksom de föregående dagarne, samt låg blott och tänkte på män resa till Arabien, dit jag längtar att komma ju förr dess hellre, ehuru jag ser mig ej ännu vara dertill så förberedd som jag önskade.

Aug. 10.

Ahmad effendi reste bort jemte de andra. Jag begaf mig ut efter 2 dagars innesittande, som hade gjort mig alldeles kollrig, och gjorde en tur i Asbuhijeh -allén, der jag tillbragte middagsstunden i cafét i det nordliga hörnet, under de största acacieträdcn. Här var en ljuf svalka och härlig skugga undan hettan och qvalmet, hvarfÖre jag blef länge sittande der. Senare träffade jag här 2 andra af Baranijes byshekher, som först i dag kommit till staden. Vi suto och språkade under det vi väntade på esha, men de voro ej vid det vanliga goda lynne folket här merendels har om aftonen, de lutade sig och somnade bort. Eshan kom slutligen sent och, sedan vi gjort ett godt mål, lade vi oss alla att sofva. Jag fick dock ingen sömn, dels för den starka middagsluren, dels for folk som oupphörligen färdades förbi på gatan, kommande från shekh helgonet Teshtoshis molid, som börjad i går, firas 3 dagar här i vårt granskap invid Babesharijeh.

Aug. 11.