Personerne:
WÄINÄMÖINEN, kallad den Gamle, föreställd såsom en Finsk Furste,
förjagad då Finland eröfrades af Svenske Konungen Eric
den Helige.[1]
SOINI, eller PATER ANTON, Wäinämöinens Son, ung Munk,
Sanct Henrics Lärjunge.
EMOINA, Wäinämöinens Dotter.
JOUKAVAINEN, kallad den Unge, Finsk Anförare från
den öfre Skogstrakten.
TURILAS, Finsk Eremit, Vårdare af Gudabilder.
RUHO, Finsk Anförare under Wäinämöinen.
RIDDAR CARL, Svensk Höfding öfver Satakunda Härader,
eller det så kallade Björneborgs Län.
BIRGER, Svensk Officer.
FINSKE KRIGARE.
TUISKO, en ansedd Finsk Bonde.
FINSK ALLMOGE af alla åldrar och af båda könen.
EN LAPPSK BÅLMAN.
LAPPAR.
DRÖMMAR, föreställande SJÖFRUN, jemte SJÖ-RÅN, SKOGS-GUDEN TAPIO,
jemte SKOGS-RÅN, BERGS-KUNGEN, jemte BERGS-TOMTER, VÅLNADEN
af Soina, Wäinämöinens afledna maka.
Händelsen anses tilldraga sig uti Tavast Kyro och Birkala till hvarandra gränsande Kyrk-Socknar uti Öfre Satakunda Öfredels Härad af det egenteliga Finland, hvilket skiljes ifrån Österbotten genom stora skogar och vattendrag.[2]
FÖRSTA AKTEN.
Teatern föreställer en plan emellan klipporna vid ena stranden af Kyro forss, som ifrån den längst oppe i fonden till liten del synlige Ikalis-fjerden, genom klyftor störtar sig ned, och föreställes ytterligare sjunka i djupet på Teaterns ena sida. På den andra, nära Avant-scenen, under en brant, men remnad, klyfta står en förfallen koja, i skygd af tvänne på ömse sidor om ingången växande tallar. Bakom kojan röjes en smal gångstig uppföre, längs efter remnan. För öfrigt synas här och der stenar, passande till säten, samt tallar. Det är en mörk September-natt.
FÖRSTA SCENEN.
WÄINÄMÖINEN, EMOINA, RUHO, FINNAR.
WÄINÄMÖINEN (framträder uppå en mot fonden vid det starkaste forssfallet utstående klippa, hållande i ena handen en finsk skogslur. Han stödes af sin Dotter Emoina, som upplyser deras stig med ett bloss. Efter dem synes en blossbärare med Wäinämöinens harpa.)
(Ur luren.)
Hembygd, frälsning!