Hon är död! —
Afdånad blott! Mitt barn! mitt sista hopp! mitt stöd!
(Gör försök till hennes vederfående.)
TOLFTE SCENEN.
DE FÖRRE. RIDDAR CARL. Segrande Svenskar framträngande från alla sidor.
RIDDAR CARL.
Frid och försoning bjuds Er alla
I Sverges ädle Konungs namn.
(Finnarna nedlägga sina vapen.)
WÄINÄMÖINEN, som med ena handen omfattat Emoina, hvilken ger tecken att hon börjar återkomma till sansning, höjer svärdet med den andra, hotande, mot Riddar Carl.
Kom, barnet ryck ur fadrens famn.
(Riddar Carl hastar fram mot Emoina, sänker svärdet och faller på knä ej långt från hennes fötter, då Rideaun faller.)