[232] Jmfr Sveriges Sköna Litt. I. 136, 140.
[233] Se företalet till Josephs Historia, ånyo af trycket utgifven. Stockholm 1849. (Femte upplagan.)
[234] Om de sednare, hvilka egentligen icke tillhöra vårt ämne, må i förbigående blott nämnas, att Johannes Messenius, vid seklets början, hade för afsigt att dramatisera hela den svenska historien uti ett galleri af femtio komedier och tragedier, ehuru han ej kom att författa flera än: "Disa comoedia; Svanhvita Comoedia; Signill, tragoedia; Blanka Märeta, tragoedia; Christmanna Comoedia; Gustaf I:s Comoedia." Messenius åsyftade på detta sätt att, i likhet med Shakespeare, "bilda ett slags dramatiskt epos af sitt fäderneslands historia", men hans "sannfärdiga comedier" och "lustiga tragedier" tala alldeles icke någon jemförelse med Shakespeare's dramer. Ty platta, prosaiska, i tunga knittelverser, sakna de dessutom dramatisk enhet och kostym. Men dessa dramer gjorde dock, för deras fosterländska innehåll, lycka på sin tid. Och de i desamma inflätade sångstyckena, stundom bestående i äldre folkvisor, stundom af författaren sjelf diktade i folkvisans manér, äro öfverhufvud af värde. Wieselgren, III. 483, 484. Hammarsköld, 61, 62. Atterbom, II. 52, 53.
[235] Se företalet till den förut nämnda Josephi Historia, hvaraf första upplagan trycktes i Rostock 1601.
[236] Hammarsköld, 59, 60, 64-66, 104. Rydqvist, a. st.. 228, 235, 236. Åbo Tidningar 1792, N:o 22.
[237] Wieselgren, III. 502.
[238] Hammarsköld, (sidd. 58-60) säger att Judas Redivivus blifvit uppförd den 11 Febr. 1594, samt att Hertig Carl, som mycket älskade theatraliska representationer (jmfr härom Atterboro, II, 52), låtit för sig uppföra detta stycke, men företalet till mera nämnde Josephi Historia lemnar den upplysning, att den enda kända handskriften deraf, förvarad på Kongl. Bibliotheket, uttryckligen förmäler, att detta skådespel är "stält och författat" först 1614.
[239] Wieselgren, III. 487.
[240] Jmfr Rydqvist, a. st., 235.
[241] Josephi Historia, pag. 8.