— Hör du inte! Sitter du och sover? Översätt!
Stellan visste inte, var han skulle börja. Han fick en rungande örfil:
— Nästa gång det händer får du anmärkning och nedsatt sedebetyg.
Rasten efter kom Ebenezar åter fram till honom:
— Nå, ska du ha frimärket.
Stellan nickade.
— Å dä ä riktigt sant, att din far ä löjtnant vid artillriet.
— Ja.
Han tog frimärket, stoppade det omsorgsfullt i sin annotationsbok, medan Ebenezar antecknade hans namn bland gäldenärerna i sin stora gula plånbok.
Stellan lämnade honom med en känsla av häpnad och glädje. Han hade inte behövt betala ett enda öre med samma. Ebenezar hade ingenting begärt av honom.