Han gick av och an runt matsalsbordet och väntade. Till slut hörde han sabelskrammel ute i tamburen. Han skyndade ut:
— Säg, pappa, får ja lov och tala mä pappa ett slag.
Ivern hade gjort honom blossande röd i ansiktet. Och samtidigt såg han mycket allvarlig ut.
Fadern gav honom en snabb blick:
— Ska det vara med samma?
— Ja tack!
— Nå, kläm ur dig då!
Han kastade en hastig blick in i matsalen, där hushålls fröken redan stod bakom sin stol.
— Ja kan inte säga dä här. I enrum!
Fadern såg åter på honom ängsligt och skarpt: