— Nå, har ni bestämt er, vad ni ska ge.
Stellan skakade på huvudet:
— Ja har ju inte mä saken å göra. Och den där Percy Anderzén förstår ju ingenting.
Hans farmor blev ivrig:
— Jag har då aldrig hört på maken. Kan ni inte fråga en äldre och förståndig mänska till råds. Nu ska jag säga dig en sak: jag vet, att pastorskan gärna skulle vilja ha en ny sockerskål med lock till, en sådan där i rokoko, den finns hos guldsmeden, vad är det nu han heter — — —
— Dahlquist!
— Just han, ja! Och den kostar inte mer än 125 kronor, och så kunde ni sätta undan det som blir över till en konfirmationskostym åt någon, som har ont om det.
Stellan såg på henne, bara såg…
— Ja, det vet jag. Men det begriper du väl, att hon eller adjunkten inte kan säga från själva om såna saker.
Stellan nickade.