Att samma Brigad deltagit i den stora Finska Härens (om den så kan kallas) alla hufvudsakliga strider är äfven en dito osanning. Affairen vid Sikajocki anses af alla dem som förstå något, vara en af de hufvudsakligaste af flera skäl; men i synnerhet, emedan den återgaf Finska Arméen initiativen eller förändrade dess förhållande från defensift till offensift; emedan Finska Arméen här för första gången fick göra Ryssarne ett alfvarligt motstånd; emedan här gjordes ett betydligt antal fångar, trophéer m. m.
Dessa betydliga oriktigheter i uppgifter bör upplysa Herr Holm, att det icke är så lätt att vara Militair-författare och Krigsdomare, samt att man icke äger snille fast man är galen, såsom en af Sveriges stora författare sagt.
Den totala bristen på arrangement till ett alfvarligt krig, som i Finland förefanns 1808, är så allmänt känd, att Författaren väl kunnat spara sin svaga tekning deraf, likasom jag besparar mina anmärkningar öfver den.
Savolax-Brigadens enskilta förhållanden, rörelser och drabbningar, känner jag för ofullständigt, för att derom tillåta mig något yttrande; men det klander författaren Holm ansett sig värdigt att allestädes låta påskina mot sin Brigad-Chef och Arméens Högre Befälhafvare, skall jag, om icke till fullo vederlägga, åtminstone i betydlig mån förringa.
Författaren framställer Magazins-anläggningen i St. Michel, som alltför obetänksam, men är likväl så samvetsgrann att han åt andra öfverlåter bedömandet, förmodeligen såsom klandervärdt, tör hända till och med äfven såsom egennyttigt, emedan Magazinet kort derefter brändes; men huru mycket af de sköna Spannemåls- och Hö-förråderna som lemnades åt lågorna, har författaren ansett för obeqvämt att uppge. Saken var emedlertid välkommen. Den gaf anledning klandra Befälhafvaren.
Förhållandet härmed är likväl sådant: att då Uppbrotts-Orderne för Finska Arméen utfärdades, uppmanades derjemte Rust- och Rothållare i hela Landet att af kärlek för allmänt väl förse sitt manskap, Cavalleri- och Tross-hästar med Proviant och Fourage för en månad, hvilket de med beredvillighet allestädes fullgjorde på Trouppernes samlingsställen. Det är nu denna lefverering jemte en ringa upphandling för de värfvade Corpserne, som författaren gör till en stor Magazins-formering, hvartill i Finland vid krigets utbrott icke fanns några penningar, Kongl. Maj:t och Kronan tillhörige.
Längre fram i skriften skriker likväl författaren som en örn öfver brist på föda i de få och spridda qvarteren, oaktadt så mycket medfördes ifrån Magazinet i S:t Michel. Månne bristen på föda, om man icke haft något med sig — om man uraktlåtit all omtanka i detta afseende, blifvit mindre?
Att Savolax-Brigaden samlad låg qvar så länge i S:t Michel, tills man med någon säkerhet kunde förese, huru och hvar fienden ville inbryta i Landet, lärer icke klandras af någon annan än författaren Holm. Man vet att en samlad styrka imponerar aktning, då deremot en fiende icke kan önska sig bättre än att få sin motståndares Här spridd i Detachementer längs gränsen, likt den Svenska mot Norrige 1808. Dessutom synes tjenstförrättande Regements-Presten Holm icke hafva fått någon del i Brigad-Chefens förtroende om de säkra kunskapare hvarmed han hade omgifvit Brigaden, efter Holm är så orolig öfver dess qvarliggande, och i sin himmelska vishet förutser händelser som likväl icke inträffa.
På ett annat ställe klandras Brigad-Chefen för det han för hastigt och utom drabbning öfvergaf Brigadens hembygd och här för det han icke genast rakade bort. Hvilket mische-masche i tankar och omdömen?
Brigad-Chefens pligt var att ställa Brigadens rörelser i samband med den öfriga härens, hvilket han gjorde till Högste Befälhafvarens tillfredsställelse, hvarmed Holm äfven kunnat låta sig åtnöjas.