Hvem hade lofvat och hvem kunde lofva en längre hvila? Det har författaren icke uppgifvit.
Hädanefter fäster Herr Holm sitt skarpsynta öga och sitt genomträngande omdöme emot General Adlercreutz, medan Grefve Cronstedt något får hämta andan; men såsom vanligt börjar bekantskapen med ett misstag eller osanning.
Kl. 8 f. m. den 26 April afgick Ordres från Högqvarteret i Limmingo, till Grefve Cronstedt i Paavola, beklagligtvis, icke såsom Herr Holm säger, med Courier, utan, genom misstag, af en Adjutant vid Staben, med brefposter. — Denna Ordres hade dock med säkerhet bordt vara framme kl. 2 eller 3 eft. m., då emellan Hög-qvarteret och Paavola icke är mera än 4 mil, då tiden bordt vara tillräcklig för Brigaden, att på tid och ort kunna inträffa.
Herr Holm medger att fjerde Brigaden hörde mellan klockan 3 och 4 att strid vid Refvola från annat håll var börjad, men oaktadt Brigaden då bordt påskynda marschen, åtminstone fortsattes den utan uppehåll och således på några timar hade bordt närma sig betydligt, förmådde Herr Holm likväl icke höra att den började striden var häftigast emellan kl. 6 och 7. Vådan för hans åt Himmelen helgade lif och räddhågan, hade troligen redan då tilltäppt hörsel-organerna.
Utan annat bevis, än sitt eget inskränkta omdöme, tillåter författaren sig beskylla General-Adjutant Adlercreutz att hafva afgifvit falsk rapport — ja han anser sig tvungen dertill, genom hvad, är svårt att förstå — om ej af sin smädelust.
På 18 sidan yttrar Författaren: ”Vid ringaste besinning måste det ock synas omöjligt, att med 150 man, som angripa nära 3,000, fortsätta striden i fyra timmar utan att innehafva någon särdeles stark ställning.”
Men det är ock en bestämd osanning att Ryssarnes styrka i Revolax öfversteg 2,500 man, och det medgifves gerna, att det varit en orimlighet med 150 man angripa den, om det icke hade skett i förening med 4:de Brigaden, som skulle göra det verkliga anfallet.
Ehuru motbjudande det är, att göra en framställning som kan hafva något utseende af skryt, nödgas jag här undertrycka äfven denna grannlagenhets-känsla för att tillrättavisa den oförsynta Presten.
Med posteringen i Lankinen under Lieutenanten Blums vid Björneborgs Regemente Befäl, bestående af 100 man utaf nämnde Regemente och 50 man af Tavastehus Regemente med nödigt Öfver- och Under-Befäl, uppbröt General-Adjutant Adlercreutz omkring kl. ½2 om morgonen den 27 April 1808. Under tyst och sakta marsch nalkades vi Revolax, gjorde ofta halter för att höra om Fjerde Brigadens anfall hade börjat. Klockan omkring 3 upptäcktes vi af en Cosack-Patrull helt nära Cosack-vakten. — Valet emellan att återvända eller attaquera, var hastigt tagit. Jag och Lieutenant Blum, med 40 man hvardera, beordrades att genast rusa på Cosack-vakten, hvilken flydde med sadlarne i hand. Vi formerade Jägarekedja och fortsatte marschen framåt circa 1,600 alnar genom en gles småskog. Framkomne till slätten stötte vi på Ryssarnes Infanteri Fältvakt omkring 100 man stark. Betäckta i skogsbrynet, der vi stadnade, underhölls här en liflig eld nära en timma, allt i förväntan på 4:de Brigadens ankomst, eller ock att Ryssarne åtminstone med någon betydligare styrka skulle vända sig emot oss och vi sålunda kunde lätta 4:de Brigadens anfall. Men då ingendera inträffade, beordrades jag och Lieutenant Blum att med bajonetten bemägtiga oss de Rijbyggnader, hvarifrån Ryssarne underhöllo en ganska häftig eld emot vår troupp; detta verkställdes med vanligt hurrarop och lyckades väl. Ryssarne öfvergåfvo sin fördelaktiga ställning; uti Rijan togs några och 30 fångar, hvaraf flera blesserade, hvilka dock i början ville försvara sig; men sedan några blifvit nedskjutne in i Rijan sträckte de öfriga gevär.
Ännu skiljde oss en skogstrakt ifrån åkerfälten som omgifva Prestgården, och vi erhöllo ordres att genast framtränga dit. Uti skogen stötte vi på en stark Jägar-kedja, som 2:ne gångor repousserade oss. — Vi hade redan icke obetydligt blesserade, då vi erhöllo en förstärkning af 30 man Björneborgare, hvarefter vi med bajonetten och med de muntra hurraropen hastigt nog rensade skogen; åtskilliga Ryska blesserade tillfångatogos här. — Ankomne till skogsbrynet gjorde vi halt, och rapport insändes att hela Ryska styrkan var under gevär, uppställd framför Prestgården, då vi genast med förnyad ammunition, fingo ordres att från skogsbrynet underhålla en liflig eld med Ryssarnes Jägarkedja, men att ingalunda framrycka på slätten.